1794. Blacksmith Rock

Att smida järn.
Är glöd.
Passion.

Kraft.
Vilja.
Mål.

Riktning.

I helgen,
gjorde mina vänner succé..

Det tredje Nordiska Mästerskapet
i Smide.

Denna gång i Smedjebacken.

Fick en härlig början.

Kolla själv!

1793. I väntan på en gunga

Ett getto.
Av vilsenhet.

Den goda starten.
I livet.

I väntan på en gunga.
Eller två. Eller tre.

Sandlådan,
borde få ny ren sand.
Idag är den en kattlåda.
Full av smuts.

Mammorna sitter i köksfönstren.
Barnen leker på golvet,
och i trapphusen.

Utomhus finns inga bänkar.

Stora familjer.
Många barn.
Inomhus.

Trots det frågar någon sig..
Varför flyttar folk bort..

Jag bodde där själv.
För 34 år sedan.

Inte heller då,
fanns gungor, sand eller bänkar.

Inte heller då lyssnade man.
På mammorna.

Barn och mödrar.
Noll prioritet.

Om folkviljan får bestämma,
utan kunskap..
utan kraft..
utan strategi..
utan verkliga samhällsmål..

Tar det länge.
Att vänta.

Sucka mitt hjärta.
Men brist inte.

Kanske
när det gått 35 år.

Kanske.
Om folkviljan vill.

Får husen sina gungor.
Om Gud eller kanske Rotary vill.

1792. Reflexioner

Apropå "Pedagogiska miljöer"..

Vilka av dem,
är och blir segregerade?
Och varför..

Vilka av dem behöver
extraresurserna, egentligen?
Och varför..

Vad är det för människor
som samhället behöver..?
Och i morgon..

Är det budgetgranskarna,
som borde få de största upplysningarna?

Hur många av politikerna sätter sig ner,
och diskuterar med lärare och rektorer.
Om verklighetens behov.

Verklighetens behov.
För skolvärlden.
Politikerna måste ta mer ansvar.

Också på lokal nivå.

Sucka mitt hjärta.
Men brist inte.

1791. Pisa och fasa

Vi skryter över Pisa.
Men glömmer baksidan.

Den andra undersökningen
som påvisar..
Att barn mår dåligt.
Far illa.

Trivs dåligt.

Efter kvällens makabra budskap.
Får vi lov att tänka om.

Koncentrera oss.
På det viktigaste.

Att låta barn må bra.

De ska inte leva i en dålig film.
Där manusförfattaren bara vill ha sensationer.

Mer pengar till lugn och ro.
Frön och plantor.

Och livets verklighet.
Djur och natur.

Alla orkar inte.
Vill inte.
Bryr sig inte.

Att tävla.

1790. Gula korridorer

Vägen
till Tammerfors.

Var en gulorange korridor.
Omgiven av mörkgrön skog.

Solen sken över lövverket.
Lystern sprakade.

En vacker tid.

Ikväll hänger månskäran.
Som om vi såg den i förstoringsglas.
Alldeles orangeröd.
Som en julstjärna.
I granarnas topp.

Spektakulärt.
Naturens drama.

1789. Någon och Ingen

Det finns två
frivillig eller ofrivillig.

Som hamnar på det mesta.

Någon som borde.
Och ingen som vill.

Om inte någon vore.
Vore ingen något heller.

1788. Tjugoförsta

Högtidsdagen

Kom och gick.
I dunkel.

Kandelabrarna.
Förblev.
Otända.

Rosorna.
Inte ens påtänkta.

Jubileum.

Firade.
Någon annan.

Det ante mig.

1786.Tredje gången!

Trejde gången.
Två gånger på Kimo Bruk.
Första gången i Sverige.

Hålls NM i smide.

Teamwork.
Är aktivt nu.
Över gränserna.

Det bästa av de bästa.
Smedjebacken -nästa veckoslut.

Allt,
för den goda saken!

Järnet.
Är varmt.

1785. Komp

En ledig dag.
Fylld av sysslor.

Bokad dag.

Plock.
Stök.
Radande.

Är våra liv såhär?
Inrutade.
Styrda.

Förutbestämda..
Planerade.
Bokade.

Nåja.
En höjdpunkt.
Jag hann plantera.
Bergenia.

Äta plommon.
Rada böcker.
Läsa finska.
Plocka blommor.
Packa bilen.
Lyssna på talboken.
Konversera.
Koka långkok.
Skriva epostar.
Ordna linneskåpet.

Men ibland..
- vill man mer.
Mer, mer, mer.

Timglaset rinner ut.
Och det finns massor.
Ogjort.

1784. Smaskens

Helt smaskiga
alltså.

Gissa vem,
som sitter och smaskar.

På blålila plommon.
På "seinon" i sängen.

Jo,
det gör man bara
om man har ett plommonträd.

Dignande.
Vackert.

Fulla av frukt:-))

Ibland lönar det sig.
Att vara husbehovs odlare..

Helt klart!

Frön ger skörd.
Förr - eller senare!

1783. Som att bena brax..

Helt kristallklara.
Svart på vitt.

Ligger redovisningarna.
I sin lilla hög.

Sommaren bravader.
Är till ända.

Man får bara hoppas.
Att allt arbete burit frukt.

Att intet var förgäves.
Av talkohjärtat.

Ibland tvivlar jag.
Är man helt galen eller inte..

När man offrar dagar.
Och söndagseftermiddagar.
Och kvällar.
Och fritid.

Viktiga minuter.
Av ens liv.

För andras välbefinnande.

Sånt.
Som de tar för givet.
En stund eller fem.

Som om det bara fanns.
För givet.
På ortens lilla repertoar.

Där ingen sköter kulturen.
Bara sådär.

Nåja.
Arvet går vidare.
Eller så stannar det.

Skillnaden.
Blir kanske klart.
Märkbar.

1782. De sista..

Kvällens guldkant,
bestod av gyllene gula..
kantareller.

Säsongens sista?

Och smörsoppar.
Fräscha.
Inga maskar:-)

Ljuvligheterna stektes.
I äkta smör.
Med äkta mandelpotatis.
Hackad lök.
Salt och vitpepper.

Avnjöts med ett glas.
Rött.

Så ljuvliga,
är de sista svampdagarna.

De lyckosamma stunderna.
Årets allra njutsammaste.

Helt klart.

1781. Mangelknep

Från kvinna
till kvinna.
Från gamla tider.

Går budet vidare.
Också till männen.
I de nya tiderna..

"Är dukarna för torra?"

Häng ut dem över natten..
- Då blir de perfekt fuktiga.

För att bli släta.
I mangeln.

Nu hänger fyra dukar,
på verandan.

Jag tackar för tipset.

1780. Gener

Idag igen,
fick jag glädjen..

Att se
generna.

Hur de ger oss likheter.

Kindbenen.
Öronen.
Händerna.
Axlarna.
Hållningen.

Hårfästen.
Virvlar.
Kalufser.
Eller brist på dem.

Glädjen.
Ögonen.
Att leva i nuets ögonblick.

Det finns en glädje,
mitt i sorgens skuggor.

Att se - det som förenar.

Släktskap.
Gener.

Det vi bär.
Från en generation.
Till framtidens.

Och än en gång,
kan man konstatera..

Hur väl vi känner igen,
barnen, de unga..

av de minnen vi har,
av deras farmor, farfar, morfr mormor..
alla kusiner och mostrar och fastrar.
morbröder och farbröder.

Det är så.
Med gener...

1779. Vila

En vacker höstdag.

Sol.
Gula och röda löv.
Perfekt ..

Att ta farväl.
Av en länk.
En släktlänk.

En ungdomlig fläkt.
En ljus glad själ.
Som bott i en gammal mans kropp.

Farväl säger vi,
under de rödgula träden.

Vi ska minnas Dig.

Din speciella glädje.
Den du spred runt dig.
Den du lyfte oss alla andra med.

1778. Plommon stop

Plommonträdet,
är fyllt.

Av blålila frukter.
De riktigt blåblålila.
Smakar sött.

Tänka sig.
Att jag får njuta detta.

Plommonstunder.
På torpets veranda.

Imorgonkväll.
Ska jag lägga in...
.. söndagsplommon..
.. i sockerlag:-O

1777. Ledig dag

En ledig solig dag.
Energin har gått åt.

Till städning.
Ordning.
Reda.

Plocka.
Stryka.
Flytta grejer.

Tapeterna sitter ännu kvar.
På väggarna.

Så nu har bord och hyllor,
bytt platser.

Och våra arbetsrum.
Kommit i ordning.

Som det ser ut.
Blir det också en vrå.
För symaskinen!

Tänka sig.
Det har jag faktiskt
gått och småönskat
mig.

Jag gillar att sy.
I små snuttar.
Gyllene ögonblick.
Om man säger så.

1776. Innovativt så in i baljan

Visste du,
Att man från Oravais i norr
till Närpes i söder..

var innovationsexperter
på saltpeter-sjudning
bäst i hela Norden..

Så in i Nordens..
Kokades i kopparbalja..

- en kemiprocess,
med tekniska lösningar,
av ovanligt slag.

I slutet av 1700-tal.
Början på 1800-tal.

Råvarorna var kopiss!
Jord, sand och vatten.

Södö-kok
Creme-kok
oluttrad
och luttrad..

Innovationsdiken.
Innovationsbränning.
Innovationscenter.

Kok.
Av jord och piss.
Som haft en biologisk mikroprocess.

300 kg saltpeter.
Vartannat år.
Fick man ur två samlingar - lador.
Piss av ca 15 kor.
På fyra år.

Där pisset fick en given roll.
Att blötas med jord,
Att växa mikrobiologi,
Att kokas i flera processer.

I latmanstid.
Mellan såning och skörd.

Ett knäck.
För extrainkomster.

Innovativt.
Så in i baljan.

Och området var experter.
På att koka och greja.
Få fram Saltpeter.

Sånt som sku användas.
Till krut och krig!

1775. Housewarming party, kanske?

Kanske,
om orken håller.
Blir det dags..

Party housewarming.
För grannar, vänner och bekanta.

Allt hänger på
tapeterna..

I vardagsrummet.
Om fyra rullar räcker.
Eller inte.
Mönsteranpassningens gåtor.

Och litet målfärg.
Här och där.

Ikväll överraskades vi.
Av oss själva.

Mitt arbetsrum.
Går nu i varmt gyllengult.

En färg,
för energi.

1774. Surdeg

Jag har begåvats.
Med en väninna,
som bakar
äkta gammaldags

Surbröd.

Godare bröd,
får man leta efter.

Ljuvlig smak.
Inte surt,
Bara gott.

Djup smak.

Vatten, salt, mjöl.
Och en liten klimp surdeg.

Jag har begåvats,
med en väninna.

Som skämmer bort mig.

Varannan vecka.
Med riktigt bröd.

Ingen jäst,
inga E- tillsatser.

Lyckliga jag.

1773. Krutrök

Förverkligades.
Gjorde visionen.

Det visuella,
pedagogiska
Slaget.

För dryga 20 år sedan.
Stod jag där.

Ensam.

I blickfånget.
I press och media.

Med sällskap.
Osynliga män.
Adlercreutz' och Kamenskis'.

På kullen poserade vi.
Jag nyutexaminerad guide,
klädd i min gröna yllesjal.
Yllekjol och förklädet.
Näbbskorna.

Mitt lilla bord,
beklätt med "Årvastäcket".
Och ett ölstop.
Med blommor i.
Och litet turistiska barkbröd.

Som marketenterska.
Innan föreningen bildats.
Innan talkokrafterna enats.
Innan någon trodde.
På visionen.

Då vållade mitt leende.
Reaktioner.
Inlägg på debattsidorna.

"Mitt breda flin"
passade sig dåligt.
För krigets minnen.

Jag gick på lina.
Över det, man inte fick.

Då gick det inte att göra.
Bara att prata.
Allvarligt.

Men livets nycklar,
passar,
när tiden är rätt.

Det tog bara dryga 20 år.
Så slog önskningarna in.
Igår förverkligades alltsammans.
Med andras goda krafter.

Så önska ni.
Goda saker.

Åt andra.
Då händer det.

Och alla
har inte gillat,
att jag inte varit med
och dragit i stråna..

Men min väg,
valde jag,
till en annan myrstack.
Som också behövde
de dryga 20 åren,
för att bli.

En människa.
Är bara en människa.

Livet borde vara 300 år.
Tänk vad mycket vi kunde göra.
Välja.

Önska.

1772. Ojdå

Just i ögonblicken.
Kom jag ihåg.
Att jag hade glömt.

Hann aldrig säga.
Att jag hinner inte.
På någon bloggträff.

Livet "pedar" så fort.
Just nu.

Kanske sen.
Om några månader.
Går det bra.

Men ha så trevligt.
Ni som kan!

1771. Sådan herre..

Kanske
är det så.

Att vi får
det samhälle,
vi förtjänar.

Kanske
är det så.

Att som man ropar,
får man svar.

Moral, etik,
livets regler.

Fick vi förr,
genom berättelser,
sannsagor.
Sägner.

Alltid,
med en röd tråd.
Fostran.
Orsak - verkan.
I tusentals år.
Lyssnade vi.

Till historier,
som speglar och lär.
Muntligt.

Idagens värld,
lyssnar vi,
på det kommersiella.

Underhållningen.
Tidsdödarna.
Showerna.
Snuttarna.
Zip-Zap.

Mycket
och länge.
Och ofta utan "tråd".
Mest yta.

Sällan
handlar det om djup.

Man kan fundera,
hur vi påverkas.

Hur det ändrar,
på djupet,
våra värdegrunder.

Vår trygghet.
Identitet.

Och VAD..
blir sen..

Priset
för friheten.

1771.Spotlight

Kloka ord.
Fällda av en man.

Från pojken,
i bänken mitt emot..
Barndomens skolbänkar.

Jag frågar,
jag påstår inte..

- Tror en del?
En stor del.

Att livet,
är mer som..
en videofilm.

En musikvideo.
Glamour.
Glitter.

Litet musik.
Litet flash.
Litet ljus,

Bakgrundsfigurer.
Centralt budskap.
Sex och glitter.

Ett reklamavsnitt.

Har man glömt,
Vad livet är..?
Vardagen, arbetet.
De små stegen.

Ödmjukheten.
Tystnaden.

Ensamheten.
Sorgerna.
Smärtorna.

Kampen.

1770. Etik

Första gången,
jag hörde talas om..
Företag och dess etik
och dess moral..

Ett ungt 90-tal.

Ibland tror jag.
Att många företagare.
Inte hört orden.

Företagens valda
etik och moral.

En viktig bit.
Av ledarskap.
Utveckling.

Samarbete.
Med samhälle.
Och kunder.

Liv.
Vald livsstil.

Som konsument.
Kan vi också välja.

Kundförhållanden.

De, med moral
och etik.

Det hjälper föga,
att vara religiös,
och glömt det..

i relationerna
med andra.

Allt är inte pengar.

Vi är,
vi vill..

och vi väljer
utgående från långsiktighet.

Relationer.
Tillit.
Förtroenden.

1769. Infotillfällen

EU-programmen
för den europeiska nivån
av vuxenlärandet..

--går in i en ny runda..

Trevliga förändringar.
Nu finns efterlängtade pengar,
för mobilitet, utbyte ..
För elever och lärare..
Planerare..

Information
håller jag,
för den som vill..

I Närpes 12.11 (kväll)
och
Karleby 5.11 (dag)

Skrivstudio
i Oravais den 18 och 27.11 (kväll).

Kom med då,
om ni vill lära
internationellt utbyte.

Föreningar, arbetarinstitut
skolor, universitet och andra..

I år blir det livligt.
Erfarenhetsutbytet..
Ser det ut som.

Anmälningar
mottages per epost:
gunvor.haggman@gmail.com

1768. Reflexioner..

Ikväll,
kom relexionen.

Om språk.

Ett nytt alfabete..
kryper in i mitt liv..

Och jag kan se.
Mina fördomar.
Och min okunskap.

Om hur man skriver bokstäver.
Hur naiv, är inte vår finlandsvenskhet.
Vår västerländsket.
Vårt synsätt
och okunskapen..

Idag.
Ikväll.

Blev jag varse.
Att i endel språk.
Skriver man.

Ömsom med stora bokstäver.
Ömsom med små.
Versaler och Gemena.

Och det är Rätt!
Rätt, rätt, rätt!!
Det har jag lärt mig idag.

Ner med näsan gott folk.
Det finns andra världar:-)

Puzzlet,
är gåtfullt ibland.
Det tar så långa omvägar.

Idag lades,
en annorlunda bit.
Den passade.
Precis.

Och platsen har varit.
Tom.

Länge.

1767. Plantglädje Mer..

Dillpionen.
Den röda.

Nu är den planterad.

Glädje.
Nyfikenhet.
Omsorg.

Följer den.
Genom tiden.

Den kan bli 100 år.
Kanske mer.

Glädje för många.
Generationer.

1766. Tänk på det

Vis
av skador..
eller erfarenhet..
Vishet kommer oftast inte gratis.

Ska man akta sig..
För drevet..

Den anonyma.
Den offentliga.
Den avundsjuka.
Den snedvridna sjuka.

Den som psykopaterna skapar.
I all tysthet.
I allt maktbegär.

Det gäller endast ett.

Gå vidare.
Förbi.
Se horisonterna.

Låt dem trampa..
alla druvorna.
Med fötterna.
Och själen.

Tänk på sjunde insikten.
Eller den nionde.
Tionde.

Odla litet jordgubbar.
Plantera några äppelträd.
Se på fjärilar.
Och fåglars flykt.
Blå timmen.
Solnedgångar.
Morgonens gryningsljus.

Drevet.
Är oftast.
Ren okunskap.

Där offret
inte är det egentliga offret.

De är de okunniga
som fallit i varggropen.

Tänk på det!

Det är en mental frihet.
Att vara oberoende.

Det snedvridna.


Det är Värt Insikten!

1765. Platsbyte

Mot det vita.
Planket.
Med vita klättrande hortensior.

Fick jag till det.

Äntligen.
I mitten - den ljust rosa trädpionen.

Mellan hortensiorna.
Laxrosa New Down.

Tack Vinterbadarn.
Din vänpion fick flytta
JUST DIT!

Hon fick grusblandad
vanlig backjord,
Kring tårna.

Vanlig säckjord.
Passar ej de ljusrosiga.

Ta ej illa upp.
Pionfröken lilla.

Rätt plats.
Är rätt plats.

1764. Stickling-Sprutt

Ögon och öron..

Sticklingar
är intressanta..
Besparingar.

För hobbyodlare.

Nu ska jag testa.

Salixmetoden..
och..
Bönmetoden.

1763. Dillpion

Och en Dillpion.
Också den.
Oemotståndlig.

Det känns speciellt,
att plantera
en växt..

Som kan bli 100 år..

Den överlever mig.
Och min omvärld.

Tänk på det!

1762. Förföriskt

Det tycks mig,
som om järn, och pioner,
har magnetkraft på mig.

Igår föll jag pladask.
Helt patetiskt på knä..

En kinesisk liten tös.
Huang LIn Jun.

En GUL luktpion.
Kom ödmjukt i min väg.

50% rabatt..
Då finns inga val.

Icke picke pö..
En ny rabatt
eller en gammal "ö"?

I tjugo år ska den stå..
Kanske mer?

På en plats,
där blommorna
gör mig glad...

Det finns bara två val.



.

1761. Städat taket

Man ska aldrig
aldrig aldrig,
säga aldrig.

Det kommer tillbaka.
Som en bumerang.

Rekyler
som studsar
mot universums krökta rum.

Jag som kaverat
att aldrig aldrig aldrig.
Ett platt tak.

Nu har jag städat taket.
Sopat bort barr och frön.
Kottar.

Rensat rent,
för regnvattnet..

Lagt ut motståndskabeln.

En bra och solig dag.
För bumerangjobb.

1760. Fel färg?

Sen eftermiddag,
ägnades åt diverse tapetsering.

Och nu ekar det.

Bang, Bong, Bang. Bong.
Oroliga minuter, timmar.

Den kranka blekheten.
Som blev mer gul.
Än jag tänkt mig.

Beigebrunt,
tycks lätt bli för grått.
Ibland grönaktig.
Och ibland mörkbrun.
Gul!

Lagom är svårt det.

Bläddrar febrilt.
Efter alternativen.

Undrar
hur många lager tapet det blir.
Innan jag hittat rätt?!

Jag lider.
Av tapetplågan.

Färgkänslig.
Obotligt.
Kan inte hjälpas.
Eller avhjälpas.

Precis som konsulterna.
Jag vet så väl.
Hur det ska vara.

Men - men..

1759. Samlar

Att lära vuxna.
Liksom barn.

Att lära genom att göra.

Själv kan.
Själv vill.
Själv berättar vidare.

Just nu samlar jag in material.
Spel, böcker, fakta..

LItet ska jag dela med mig.
Till några målgrupper.

Varsågod.

Kom och provåk!

1758. Tack för alla vackra hälsningar!

TACK,
säger jag till Er alla.

För alla vänliga ord och hälsningar.
Ja, jag är mycket glad.

Det ska bli en sann utmaning.
Och det gillar jag.

Långsiktiga mål.
Att knäcka.
Ett efter ett.

LIvet är ett härligt Puzzle!

1757. Höstkok?

Det sjuder.
Sa någon.
I vissa grytor.

Det är bra det.
Fler "kräklor" behövs.
Kanske också många fler.
Grytor.

Integration är viktiga saker.
Mycket viktiga!

Lekplatser, sykurser, språkbad.
Mångkultur är vackert.
Rikt.

De som sjuder
av ilska eller okunskap.
Behöver verkligen ett hett bad!

Vedpinnar finns det gott om!
Många pinnar små..

Låt oss bära VED.
Och hämta mera VATTEN!

1756. Språnget

Höst.
Betyder aktivitet.
Arbetsglädje.
Ro för själen.

Målsättningar.
Fritidsproblem
-blir det inga.

Arbiskurser.
Anmälda..

Finsk konversation
Ryska för nybörjare
Keramik

Friskt vågat.
Alltid något vunnet.

1755. Ljust

Förunderligt.
Arkitekturen.
Effekterna.

Att vakna.
Eller att somna.

Och att allra först
eller sist..
av allting..
se himlen.

Månljus.
Stjärnor.
Gryning.

Varje morgon
Varje kväll

Regn eller sol.
Just var den rosa.
Nu är den ljusblå.

Regndroppar
möter mig idag.
De strilar lätta,
över kupolerna.

Jorden svänger sig.
Mot ljuset..

Så ock
bubblorna
periskopet

1754. Samtal

Idag önskar jag mig.
Samtal.

Bortom gränserna.

Allvarsord.
Och tankar.

Utbyteserfarenheter.
Kan man kanske säga.

Men det är för sent.
Oåterkalleligt.
För sent.

Hoppas ni hör mig.
Ändå.
Ibland.

Far.
Farmor.
Mormor.

Morfar,
som jag aldrig sett.

Mina rötter.
Där borta.
Långt bakom nuet..

Frågorna.

Monologen.
Som handlar om livet.
Insikterna.

Djupet.
Det viktiga.

1753. Myntets sidor

Vissa dagar.
Visar myntet sig.
Från alla sidor.

Krona.
Klave.

Bränner gör det inte.
Inte numera.

1752. Stenansikten

Ibland,
möter man dem.

Stenansiktena.
Som inte visar.
Känslor.
Färg.
Åsikt.

Stenansikterna.
Som rider.
Eller glider fram.
På andras insatser.
Utan att bry sig.

Ibland undrar jag.
Hur de lyckas.
Hålla sig.
Fast.
Naglade.
Vid bytet.

Med kalla små ögon.
Och slappa handslag.

Stenansikten.

Lever på makten.
Som vampyrer gör på blod.

Nöjda
att gå i skuggan.
Men tätt bakom solen.

Undrar vad solen har för utbyte?
Symbios?

Verkligen..??