Leta i den här bloggen

söndag 4 januari 2009

2225. Ostmaräng med auraost



Äggvitor.
Vispas pösigt.

I med smulad auraost.
Och litet riven ementhal.

Klicka på bakplåtspapper.

175-200 grader.
Tills de är gyllenbruna.

Riktigt ok faktiskt.

Som färsk
smakar det litet likt
omelett.

Nästa sats,
försöker vi
med hackad skinka.


2224. Egen pasta - guld värd



Så lät jag mig frestas,
att försöka,
göra hemlagad pasta.
På durumvete, äggulor och olja.
Litet vatten och salt.

Det var inte så svårt,
detdär med degen.
På durum och ägg,
går det helt galant.

Den klibbar inte.
Låter sig kavlas.
Blir lätt som en plätt.

Det svåra
består i att förstå
vad tunnt är.

Tyckte att jag kavlade.
Tunnt. Tunnt. Tunnt.

Men när Raviolin
låg i grytan,
kokande.

Blev den plötsligt
- större
- tjockare
- grovare

God är den
fast den känns
som pasta pannkaka..

Skam den som ger sig.

Nästa gång.
Kan jag bättre.

Färsk pasta.
Är kolhydrater.

Jag vet.

Men någon gång.
Får man unna sig.








2223. Alternativ I

Baconfyllda färsbiffar, 13 personer

487,5 gram
tärnad bacon
1300 gram
köttfärs
3,25 st
gul lök(ar)
3,25 dl
ströbröd
3,25 dl
mjölk
3,25 st
ägg
1,25 msk
salt
0,5 msk
peppar
812,5 gram
champinjoner
3,25 st
rödlök
3,25 msk
smör
6,5 dl
vispgrädde
1,25 msk
dijonsenap


salt och peppar
2600 gram
potatis, råtärnad

Tillagning

1. Knaperstek det tärnade baconet. Låt fettet rinna av på en bit hushållspapper. Sätt ugnen på 200 grader. Låt ströbrödet svälla i mjölken. Arbeta samman ströbrödsblandningen med köttfärsen, baconet, hackad löken, ägget, salt och peppar.

2. Forma stora biffar. Bryn dem på båda sidor i en stekpanna och efterstek dem i ugnen i en ugnsform i ca 10 minuter.

3. Bryn undertiden den tärnade potatisen i en stekpanna med lite margarin eller olja. Salta och peppra.

4. Bryn champinjonerna i smör. Strimla och blanda i rödlöken och häll på grädde och senap, salta och peppra. Koka ihop i ca 1 minut.

5. Servera baconbiffarna tillsammans med råstekt potatis och den krämiga champinjonröran.

2222. Ålderskräck och besvärjelser



Inte något år förr..
Har jag upplevt människor..
Så diskriminerande..
Mot varandra.

Mot äldre.
Mot åldringar.

Det märks alldeles tydligt.
Man behöver bara lyssna och iaktta.

Värst är 30-40 åringarna.
Som tror de är odödliga.
De beter sig gentemot ålder.
Utan aktning.
Hånfullt.

Nyårshälsningar florerade,
till och med i gsm:en..

"Berusad, naken åldring..
Rullator, senil.."

Sånt gör mig illa berörd.

Det visar.
Att värdegrunder saknas.

Att rädslan för åldrandet är stort.
Och att diskrimineringen frodas.
Till och med bland vårdare.
Socialarbetare..

Jag förundras.
Storligen.

Vad blev det,
av all god uppfostran.
All humanism.

Kärlekens budskap..?