Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
lördag 31 oktober 2009
2918. Minnesvård
Att vårda ett minne.
Visst.
Av stunder.
Ögonblick.
Ord.
Händelser.
Känslor.
Allt i ett.
En människa.
Som lever.
Eller är död.
Det som var nuet då.
Är minnet nu.
Kanske är det så.
Att vi i brådskan .
Inte reflekterar.
Och behöver ha en dag.
Eller en tid.
31.oktober
1 november
2 november.
Eller mer.
Eller litet varje dag.
Höstens mörkaste mörker.
Manar fram ljusen.
Och själarnas mässor.
Ett lotteri..i ovissheten.
Garanterat med ett extra kryss.
Eller tre.
Minnen.
Av alla slag.
Tankar, känslor.
Ett slags minnesvård.
Eller lika mycket besvärjelser.
Och de som inte har lust med minnen.
Skapar nuets minnen.
Av bus och stoj.
Kanske en generationssak.
För mig räcker det med ljus.
Pumpan står urgrävd.
Vid trappan.
Men den har inga ögon.
Och ingen mun.
Den bara vittnar om skördar.
Vi sår och vi skördar.
Också ett slags andlighet.
Hela tiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)