Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
onsdag 6 augusti 2008
1721. Här och överallt
Här och nu.
Överallt.
Närvarande.
Sånt är ansträngande.
Så förbaskat.
En halv meter papper.
Vertikalt.
Får bli en annan dag.
Nu skulle jag vilja åka cykel.
Andas luft.
Se solen.
Och det gröna.
Medan det ännu finns.
För vem vet!?
Njuta nuet.
Det är viktigare.
Än många tror.
1720. Ödesnära
Kanske Herrskapet har märkt,
att vissa dagar...
är man närmare sitt öde
och sina minnen,
än andra dagar.
Och stunder.
Allt från dofter
av åkerbärssylt,
till havsbris..
En gatsten i Portugal.
Ett skratt.
Ett ögonkast.
En nära stund.
Av liv och kraft.
Eller av bräcklighet.
Ibland är vi nära.
Vårt öde.
Meningen.
Med våra dagar.
Några viktiga stunder.
Av det vi kallar
våra liv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)