Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
tisdag 18 mars 2008
1475. Perfekt
Hittade dem idag.
Inte på Loppis - som jag trodde.
Det skulle ha blivit enormt mycket billigare
if so..
Men storlekarna passade inte.
Trots de var vackra som synden.
Också på Missionsstugan.
Men de fanns.
Inkomna i förra veckan..
Svagt vanilje-beiga.
Ton i ton - med tapetens botten.
Än hänger de på prov.
Imorgonkväll är det systuga här.
Tja - vi tanter kan.
Om vi vill.
Det syns tydligt,
att pelargonerna fattas.
Tre stycken behövs.
Två röda.
Och en matt cerise.
Njutsamt.
1474. Njuter kaffet
Vårmorgon.
Trots diset.
Känns ljuset.
Det går rakt genom molnen.
Och når min hud.
Idag unnar jag mig.
Morgonstund i fåtöljen.
Kaffenjutning.
Hunden sitter uppkrupen.
På fåtöljens ryggstöd.
Njuter mattes nacke.
Beröring.
Gemenskap.
Tystnaden.
Vårljuset.
1472. Cremefärgat
Cremefärgat.
Eller vaniljevitt.
I nödfall kritvitt.
4 st.
2,15 långa.
plus fållen.
Gammaldags spets.
Om möjligt.
Tre pelargoner.
Sen får det bli påsk.
Etiketter:
drömmarna,
fönster,
gammaldags,
spets
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)