1675. Tankar

När man rör...
I grytor..
Av olika slag..

Får man många tankar.
Reflexioner.

Varje generation,
har sin styrka.
Och sin egen svaghet.

Och får eller snarare måste..
Offra sig.
På sitt sätt.
I Tiden.

Att GE,
av något,
som berör.

Hjärtats pris.
Verkar vara pointen.

Landet, jorden, gränserna.
Generationerns händer.
Att bygga upp.
Omsorg.

Man undrar ibland.
Vad nästa varv ska ge.
Och ta.

Vilket murbruk ska blandas.
För nästa byggsten.
Med vilka offer.

Förvärva,
ärva,
fördärva.

Antagligen raset.
Om man får gissa
Kanske stenhögen.
rivs ner några varv..

Vi har så mycket
att tacka för..
Sånt som ALDRIG,
kommer tillbaka.

Dagens pensionärer.
De offrar sig.
De växte upp så.

För byar.
För folk.
För andras väl.

Liksom dem som gick före.
Med liv och lem.

På allvar.

Och varvet innan.
En stor generation.
I antal och värv.

Men dagens unga
tar allt för givet.
Utveckling såväl som förvaltande.
Mycket har redan gömts.
Glömts.
Bakom fasader.

Men priset blir dyrt.
När Strukturerna rubbas.
Skapas tomma kaos.

Ödehus.

Den som inte deltar
i sin landsbygd,
förstår det inte.

De lever alltjämt.
Ett sceneri.
Ett kulissverk.

-Grytorna bubblar...
Det är bäst
att röra vidare.

1674. Tomten

Nu har han flyttat in.
På en plats.

Där han förhoppningsvis,
inte råkar ut.

För befrielsefronten.

En snäll mjuk tomte.
Som ler åt små ting.

Myser och kollar läget.

Någonstans,
i all hemlighet,
i någon av mina trädgårdar.

1673. Årets Smidesfestival

Endel hade 70 grader plus.
Framför ässjan på Kimo Bruk,
frös de inte.

Ute var det 11-16 plus.
Ibland litet mer, då solen kröp fram.

Men det regnade INTE.
Fundera gärna på varför..

I Västerås hade man 12 grader plus.
Det var dagsens sanning.

Vädret över hela Norden,
är i stort sett,
det samma.

Idag var det livlig kommers,
trots vädret.

Smederna på järntorget
klagade inte.

Inte heller dagens torghandlare.

Och barn och blommor sjöng.
Scenen var livlig idag.

De flesta,
var konstigt nog,
nöjda.

Trots vädret.

Kultur,
är värdefullt.

Smederna.
De som består.

De är alltid rara.
Ödmjuka varelser.

1672. Kalsongväder

Yllekjolen och sjalen från 1700-talet
är en fin uppfinning.

Myggen kommer inte åt
Solen blir inte för varm.
Kylan hålls ute.

Också i väta värmer yllle.

De visste förr,
av erfarenhet.

Färgerna och mönstren
blev det personliga visitkortet.

Smidesfestivalen kallar.

Det finns inget dåligt väder.
Bara dåliga kläder.

Moderna rackerier,
kommer till korta.