Leta i den här bloggen

lördag 16 oktober 2010

7286. Österbotten splittras - liksom språket och kulturen


Märkligt,
att vissa "institutioner"
Låt oss kalla det media..

Får lov.
Får mandatet.
I känsliga tider.
Att splittra skärvorna ytterligare.

Som om media hade monopol.
På att dela upp oss.
I syd, mitt och norr..

Språkligt är vi ett.
Kulturellt är vi ett.
Ekonomiskt är vi ett.

Varför tror man
att man vill annonsera lokalt?
När marknaden finns i gr'änslandet.
Inom 200 km.s gränsen.

Det är NU vi behöver EN tidning.
Som binder språket samman.
Som ger oss möjligheten,
att se syd och norr och mitten.
Samtidigt.

Förstå våra regionproblem.

Ja, jag bara undrar,
vem de är,
som vill sitta och titta i eget vedlider?

Beundra naveln?

Man kan fråga sig,
hur sånt får existera.

Och samma artiklar.
i alla blad.

Oj oj.
Smöre är säkert godare på finska.

Intelligenta människor..
Intelligenta statsmakten..

Det verkliga problemet - angreppet, hotet..
kommer Aldirg utifrån..

Det är alltid en intern sak.
Det är den egna språktillhörigheten,
som lever i sin egen värdegrund.

Sin egen trosbild.
Över vad som är rätt och fel.
Och när.

Europa har inget med saken att göra.
Kom ihåg det!

Dethär är enbart
Österbottniska envishetens muskel.
Ibland hejar jag, på den finska lilla tidningen som klart bäst.
Liksom litet obunden mitt i bindningarna.
Och de slipper alla upprepningarna.
Som gått ärevarv bland alla bladen.

Uberalles.
Suck.

Jag vill ha en helhetstidning!
En som går från Sideby till Ohtakari!

Var är hattarna på karlarna
att ta besluten??










7285. Motljus och siluetter



Ut på yttersta grenen,
eller på udden av spetsen.

Där ser man,
vem som är med och vem som är emot.
Och var man själv står.

Så det är alltid bra,
fast det gör ont.
Att se saker - där det hör hemma.

Antingen har människan
sin plats och sitt mandat.

Eller så har den inte det.

Så enkelt är det.
I världens vimmel.

Men det återstår att se.
Hur väl alla finner sig.
I motljuset.

Trots kunskap, lärdomar,
visdomar och vanligt vett.

Motljus,
skapar glorior.
Ibland helt vanvettiga sanningar.

Yrkesliv,
eller vardagslivet.

Mycket går igen.
Och igen.
Kännspaka hjulspår.