Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
torsdag 13 november 2008
2135. Vernissagekväll:)
Fynden
Passar inte så bra.
Inte på alla väggarna.
Så vernissagen,
som somliga väntar på.
Blir säkert inte
någon höjdare.
Jag skulle behöva
ett stort stormigt hav.
I många färger.
Men jag lovar.
Det kommer.
För nu är det tänkt.
Och sagt.
Allt man önskar
tenderar att bli sant.
2134. Stora synder
Man får fråga sig.
Vilket kan vara värre..
Att öppna stift
med en fruktkniv.
Eller glömma vattenringar
på bordsskivan.
I båda fallen blir något förevigt.
Förstört.
Knivens egg.
Bordets yta.
Du är inte ofelbar.
Och inte jag heller.
Och Ni,
undrar säkert.
Vem av oss det var.
Nej,
Det förtäljer inte.
Historien.
Inte denhär gången.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)