70231. Sommarresan

Från blåbär och hallon,
gick dagarna vidare.

Till värmen och Astas betraktelser.
Som var ganska vidlyftiga ibland.
På en del ställen, var stockarna redan fixade.
Men vi kunde ännu se spåren.
Av naturens starka krafter.
Rena plockepinn..

Promenad vid Valamo och Lintula kloster.
Ikoner och böner och örter.

Gravarna vid Valamo, berättade mycket.
Om gamla - mycket gamla munkar från Petsamo.
Om liv och värld.. och nymodiga önskningar.
Och vi läste dikter av poeten.

Medan abbedissan själv i Lintula
gav mig en liten personlig pratstund.
Och blommorna prunkade.

Sen genom Varistaipale slussar med insjöfärja.
Njutsamt i värmen.
Glädjande att få använda den
och se allt, på nära håll.
Nyinvingingen, för några år sen,
var en annan historia..

Bad och plask, nedanför Tahkorinne.

På hemvägen satt jag en stund i bastun
i meditation i Pielavesis lilla museum,
vid Urho Kalevi Kekkonen:s födelsetorp.
Lepikos torp, med två små uthus.
Samma bastustenar, samma väggar..
Kanske samma bastuskopa?

Jag satt där på laven,
Och tänkte på stora män
som fötts i enkel torftighet..
Och de storverk de gjort.
Och den hunger på liv, de hade.
(initiativ, ansvar, makt..)

Och hur enkelt just han hade det,
att besöka sitt lands folk.. i bygderna.

De vita dukarna med kaffespill på,
blev husmödrarnas glädje..
- när hälsningen och nya festduken
från den andra "klottsocken", sen kom fram.

Gott sällskap och trevlig samvaro.
Kameror i högsta hugg.

Dukade kvällsbord vid strandkanten.
Så blev sommarens minnesvärda resa.

Allt medan de vita liljorna slog ut.
Hemmavid.

Härliga dofter!