7155. Lyckligt slut

Härligt.
Att upptäcka att man kan.
Säga NEJ.

Det är inte lätt att sätta gränser.
Och göra avsked.
När man vill så mycket.
Kan en del och har mål och mening.

För ett år sen. Ganska precis.
sa jag upp min roll på Kimo Bruk.
Och nya krafter fick ta över.

Nya kvastar, nytt ansvar.
Och det har gått bra.

Så man ska släppa taget,
när barnet kan gå.
När tonåringen är klar.
Och när livet ska vidare.

Det är något många mammor.
Kanske också pappor får inse.
Förr eller senare.

Idag tog jag ett annat beslut.
Och har fixat efterträdare.
Nordiska Smidesrådet
har fått en ny finsk delegat.

Pertti tar över.
Kunnig och duktig som bara den!

Jag blir entledigad.
Och det är jag innerligt glad för.
Efter några års input.
är det dags, att dra vidare.

Plantera blommor.
Tänka vackra tankar.
Plocka litet jordgubbar.

Man mår bra,
av att släppa vissa taget.
När man väl bestyrt om "tronföljden":-))

Lyckligt slut.
På det kapitlet.

Ett ganska stort nätverk,
har bildats.

Järn och smide,
i nästan 25 år..

Ja, inte för att jag smider.
Men för att det tycks finnas järnkraft.
Jag är som en magnet.

Förr eller senare,
Efter ca 100 meter eller så..
ramlar jag över en smed.
Eller fler.

Ibland brukar jag le..
Och räkna timmarna,
tills mötet tar plats.

Och jag har delat med mig.
Till projekt och nätverk.
Över hela Europa.

Ha det Gott
Järnvänner därute!

Nu är jag åter
litet mer fri!