Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
lördag 17 april 2010
7106. Bina överlevde vintern
Bina
överlevde vintern.
Båda samhällena lever.
Men många satte nog livet till.
Just nu får de litet sockervatten.
För att orka vänta litet till.
Tills nektars och pollens tid.
De har upplöst
sitt vinterklot..
och flyger i solskenet..
eller kryper omkring på ramarna.
Och som sig bör,
här för en månad sen
gjorde de sin vårtoalett,
så snön blev brun!
De visste ni kanske inte
att bin gör!?
Nu väntar de på solsken,
och sälg och al och sånt.
Och smuttar försiktigt
på sockervattnet.
Snart ska man kunna se,
om de nya larverna
är kläckta..
Nya bin.
Som ska ta vid,
när arbetsbiets tid är över.
I dessa kretsar är livet kort.
Allt från en månad till två.
Förutom vintern,
då de överlever
för att föra stammen framåt.
Men drottningen,
lever några år.
Ibland i fem år.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar