3062. Tillbakablickar

Idag
har jag besökt
en av de viktiga platserna,
en av dem som format mig.

Det blev ett kärt besök.
Så länge sen sist.

Det blev en blick
i backspegeln.

En bekräftelse.
På varför jag är jag.
Varför min personlighet,
älskar också ensliga platser.
Varför jag inte är rädd för mörkret.
Eller djupa skogar.

Skog och backar.
Hällar och berg.
Duvornas hoande,
och ugglornas överraskande vingslag.

Där vinden drar fram över skogen.
Som en tyst sång.
Där löven faller
för att dansa en mil framåt.
Och där snäckorna,
låg i leran
i stora sjok - invid brunnen.

Där man kunde gå naken.
Utan att störa någon.
Och bada i bäcken.
Och dricka källvatten.

Skaren höll idag.
Långt långt under blå himmel.
Och sol.

Och jag har tankat.
Genernas sånger.

I ett av min barndoms landskap.