Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
måndag 2 februari 2009
2277. Rika dagar
Rika dagar.
Fyllda av fina nu.
Varje sekund har liv.
Och kraft.
Och mening.
Ibland känns puzzlet
som en vinst.
Nytänkande.
Positiva människor.
Viljestarka.
Utvecklande.
Generösa.
Som tittar både djupt.
Och långt.
Bredden,
är ett härligt äventyr.
Men riktigt intressanta puzzel
har vi lagt idag.
I ett kort telefonsamtal.
Alla bitarna,
från en krossad spegel.
Kom på rätta platser.
Allt var exakt.
Som jag hade insett.
Anat och förstått.
I skärvorna,
syns en man med häst.
Och hatt.
Och ett förvridet,
konglomerat
av små och märkliga egon.
Vassa av maktbegär.
Egenmäktiga.
Självgoda.
Beskyddande sitt nyskapade rike.
Men främst positioner.
Endel,
sitter redan på glasberget.
Och tror att de kan kamouflerar sig.
Bakom lustiga krigare.
Och de var alla allergiska
för starka kärringar.
Rädda för att inte synas.
Inte höras.
Rädda för skugga.
Men i puzzlet,
fanns också vingarna.
Fågel Fenixtypens.
De,
som bär,
pånytt och pånytt:-)
En rik dag.
Kan läggas till flera.
Skön harmoni.
Att få veta.
Den inre visheten,
skall aldrig förringas!
Intuitionens klara ögonblick.
Sanningar är alltid sanningar.
De kryper fram till sist.
Om man bara gör som katten.
Väntar.
Men var så trygga.
Jag äter inte upp er!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar