Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
söndag 6 juni 2010
7171. Vårbruk
Nu är jorden genomgrävd.
Och fröna satta.
Trädgårdslandet,
har tagit form.
Drömmen om färska råvaror.
Har formaliserats.
Processen återstår.
Växandet.
Rensandet.
Bönor och ärtor.
Morötter och rädisor.
Sallad och lök.
Grönkål och vanlig kål.
Brysselkål och purjolök.
Bladselleri och blomkål.
Isört m.m.
Mitt motionslopp.
Egen tid.
Egen takt.
Egen tävling.
Resultatet kan man äta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vilka fina dikter du har! Och vi odlar också i stort sett samma saker :). Hittade hit via en kommentar av dig på Christians blogg, om skolmaten. Han har skrivit ett nytt nyligen, men din kommentar låg på ett äldre inlägg.
Hej Flo..
Jag vet inte om det är dikter. Det är mer tankeverser... eller vad man ska kalla det.
Glad att du hittat in. Jag diggar Christians inlägg om skolmat och mat överhuvudtaqet..Matglad också jag:-)
Tack för kommentaren!
Skicka en kommentar