Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
lördag 3 maj 2008
1561. En krater - två kratrar
Två tusen.
Tre Tusen.
År sedan.
Då var det ganska hett.
Och mossa.
Det plockar man bara inte här.
Den tar hundratals år.
På sig.
Man kunde tro.
Att tiden stod stilla.
Men det är länge sen..
Jag varit så lätt.
Vinden är mer än frisk.
Ibland går vi två och två.
För att inte blåsa omkull.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar