7447. Granskottshonung

Granskottshonung

200 gr färska granskott
750 gr honung eller socker
1 burk med lock

Värm honungen så att den blir flytande.
Häll honungen över granskotten.
Sätt på locket.
Låt stå i åtta veckor.
Sila.

Kan användas som hostmedicin

7446. Granstruntssirap (eller tall)

Granskottssirap (dito tall)

Samla en korg full med mjuka gröna skott (gran) eller bruna pinnar med början på nya barr (tall). Du kan klara dej med mindre jobb om du far en vecka senare, men skotten skall ännu vara mjuka. Låt din skörd vara under vatten i 10-15 minuter så att proteinerna kan ge sej av, häll sedan skott i en kastrull och täck dem med vatten.

Koka upp och låt puttra på låg värme i 15-20 minuter, sila. Sätt eventuellt nya skott i samma vatten och koka igen i 15-20 minuter, sila igen. Väg din vätska och sätt till lika mycket socker. Låt koka under ständing omrörning tills du har en sirapsartad konsistens .

- sockervatten brinner som känt snabbt i botten, och om det händer med din sirap är det bara att dra ut igen med tom korg. Häll din färdiga sirap i fina burkar och sätt etikett. Om du förvarar sirapen i kylskåpet bildar den rätt fort kristaller, men den hålls flytande i frysen i åratal.

Frys gärna i lagom stora burkar.. man använder inte såå mycket varje gång, så gärna på små burkar så känns den alltid fräsch.

7445. Lökarna, från Holland

Det hann bli juni.
Och då, rättare sagt nu,
kommer första "lök-katalogen"
från "hovleverantören"..
ända bort från Holland.

Webben gör allt så nära.

Höstblommande,
Vårblommande.
Sommarblommande.
Inomhusblommande.

Och visst är det frestande.
Mitt i försommaren.
Då man kan se rabatterna.
Och hur man egentligen kunde ha dem.

Dagens favoriter,
blev ljust rosa,
med vita inslag.

De skulle stå bra,
mot prydnadsäppelträdets vinröda.
Och de lila röda bergeniorna.
Och de blåvita pärlhyacinterna.
Och de blå scillorna.

Ja, man kan ju alltid drömma.

7444. Ansvar och röster

Från det ena.
Till något helt annat.

Inte för att jag borde bry mig.
Jag röstar bara på blommor hädanefter.
Av kända orsaker!

Och då borde man kanske vara tyst.
Åtminstone litet grann.

Men jag undrar.
Som så många andra.

Vad slags elände,
skulle sannfinländarna ställa till med.
Om de VERKLIGEN tog sitt ansvar,
och var aktiva i regeringen..
Aktiva med att bygga och göra,
istället för att kritisera och prata stort.

Skulle korthuset ramla ihop,
när oppositionslusten kracklerar..
likt spöken som dunstar i ljuset.
Vad trodde röstarna,
egentligen skulle hända..

Det är mig en stor gåta.
Förändring till vilket pris som helst?

Skulle röstarna ta ansvar överhuvudtaget.
Eller är det bara munväder.
Pruttpolitik och tjurskallefunderingar
likt tonårstrots och stöddighet.
Åtminstone får man det intrycket.
Att det är förstorade barn som satt på sig slipsen.

Kanske man borde dela ut mungigor.
Eller kammar med litet smörpapper.

Sånt hörs också bra,
men är vackrare,
och skadar inte samhällsgrunden.

Ansvar hör väl till politiska värdegrunden.
Men det har jag börjat tvivla på.
Det har vi sett för mycket av.
På många flanker.

Där allt kan kastas över bord,
mitt som man byggt upp,
river man ner..
Till vilka pris som helst.
Verkar det som..
Och sånt slöseri, förstår jag inte.
Inte ens hos minoriteter!!

Vi måste leva med världen idag.
Vedtravarnas utbytesverksamhet
är en förgången verklighet.

Man kan inte stänga in sig.
När världen lever liv.

7443. Luktärter och blåklint

När man tror,
att man lugnat sig,
från vårens såglädje..
Då kommer ett skov till.

Ikväll inhandlades x antal fröpåsar.
Jord hade jag och några stora krukor.

Luktärter och blåklint.
Det är sommar det.
Om 4-6 veckor.
Kanske det blommar.

Så nu är allt nedpetat.

För den här gången:-)

7442. Qvinnostyrka

Ständigt förundras jag,
av kvinnornas liv...
Känslor och öden.

Anpassning.
Kontra viljan.

Ingen har haft det lätt precis.
Var och en har brottats med sitt eget jag.
Sin vilja och det som de borde.

Vi ser hur kvinnor finns till,
för sina sammanhang.
Utan att de aktivt väljer, liksom.
så blir de kvar,
som ekrarna är i livets spinn.

Min mor.
Min bortgångna svärmor.

Som nav i livets hjul.
Håller ihop, samlar,
hyfsar, värmer,
näpser, lyfter.

Öppnar, stänger.
Skrattar och gråter.
Deltar.

Kvinnors styrka.
Vilja.
Ödmjukhet.
Stolthet.
Tvivel.
Kärlek.

Min mormor blev 102.
Stark och stolt.
Ensam men ändå inte.
Änka, omgift, frånskild.
Udda men jordemor,
med 7 barn..
Skarpt intellekt,
som flöt på alla livets vatten..
ibland mycket sorglös.
ibland mycket sorgsen.
Hon gillade kläder.
Filmer och drömmar.
Och hon visste allt,
om oss alla.
Hon arbetade hårt.
Med djur, jordbruk och skogen.
Lyfte och bar.

Hennes mor och mormor.
Alla var starka kvinnor.
Med udda öden.

Min farmor blev 97.
Också hon ett tappert väsen.
Silvergrått hår.
Vit porslinshy.
Litet rund.
Till synes sorglös,
men högst allvarlig.

Tre barn och hon blev tidigt änka.
Han var sjuklig, hon försökte hålla ihop
ekonomi, det vackra och all kärlek.
Med varierad framgång.

Hon lyssnade till de stillsamma orden.
Njöt kultur och musik..
Och livets gåtor.
En iakttagare,
som läste allas kloka ord.
Men var nog klokast själv.

Hennes mor,
fick 9 barn.
Varav tre par, var tvillingar.
I tider då det inte fanns tvättmaskiner.
Inga maskiner, inget kranvatten.
Många munnar att mätta.
På barn och åldringar.

Fotografierna visar barn med nystrukna kläder.
Omsorger. Flit och slit.
Och sommarglädje.
Och mannen reste flera gånger runt jorden.
På jakt efter försörjning
och råd att köpa mera mark.
Förgängligt.

Listan är lång.

Man borde skriva mera,
göra personporträtt.
På det man vet och hört och sett.
Medan någon kan berätta.

Släkten följer släktens gång.
Kanske.

7441. En fullväxt dam på 8 år

Den 8 juni.
Det är idag det.

Hela dygnet.

Och min kära ömsinta vovve,
blir 8 år.

Ska se om jag hittar en bild på min vän.
Just nu ligger hon och snarkar.
Högljutt:-)

Sarah Kimara Elysee!

Jo, hon är lite som champagne.
Sprudlande, glad och litet "bubblig".
En härlig varelse - fylld av känslor.
En riktig riktig vän.