Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
onsdag 24 februari 2010
3051. Förutsebara kaos
Varje vinter,
vet vi,
att el-trådarna
i Sverige är helt kass.
I snökaos med våt snö.

Och litet blåst.
Då blir det alltid elavbrott.
Totalt mörker.
Jordbrukarna får sätta in reservkraft,
byggt på olja för att få korna mjölkade.
Förutsebart.
Hver gang.
Likadant är det med VR.
och rälssystemen..
I vårt kära fosterland.
Management by stated budget!
Så fort det snöar litet mer
i den kalla hufvudstaden,
så då stannar rälstrafiken.
Inte ens kommunikationerna
mellan fordonen fungerar.
Gammalmodiga kommunikationssystem
Och ingen vet när tågen går eller kommer.
Prata om trafikfara.
Eller vad ska man säga,
när spårvagnarna ligger på tvären.
På Mannerheimvägen.
Chaufförerna,
får putsa rälsen,
vid varje växel.
Med järnpinnar och bortskaft.
Och desperat sisu.
Fungerar det om det gör det!
Just det.
Connected people.
3050. Snökristaller

Snökristaller.
När det blir riktigt kallt.
Knarrar dom.
Ihåligt.
Under skorna.
Härliga molekyler.
Snart är det slut på knarret.
Inte många veckor kvar.
På den riktiga vintern.
Men kylan
blir man aldrig van vid.
Nu känns det nästan
som om de flyttat in.
I ullstrumporna.
Det är skönast.
I soffhörnet.
Under filten.
Eller i badet.
Över 38 grader plus.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)