Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
onsdag 24 november 2010
7311. Livstecken
Jodå,
precis som Fingal Olsson,
- jag rör på mig,
alltså lever jag.
Men det är litet ensidigt liv.
Som till största delen av tiden
består av "spåret".
Men ikväll,
har jag glaserat lergods.
Och livsandarna har återvänt.
En smula.
Grått, blått, grönt och experiment.
Jag älskar stora fat.
Så då blir det så.
Stora, breda, platta, djupa.
Ett produktivt år.
Av fat passion
Har just gått halvvägs.
Man borde resa mera.
Leva mera.
Glasera mera.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar