Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
lördag 24 januari 2009
2257. Karet
"Miin Kaar"
har anlänt.
Just nu
kan man bara bada kar
på gårdstunet.
Om 2 veckor.
Får det sin plats.
För först ska jag ha
en massa rörmokare här.
Ja - det blir nya vattenrör.
For sure.
Karet.
Det är nog "ein" Det.
Karet är inte störst.
Och inte vackrast.
Men precis lagom.
Där det ska stå.
Jag hälsade på Det.
I samband med vistelsen
i stora Hyddan.
Och godkände köpet.
Inte alls illa.
Och tanten visade
att och hur det funkade.
Så nu väntar jag bara.
Med glad förväntan.
Den som väntar
på något gott.
Får ha tålamod.
Och "Miin Kaar"
eller kanske båda..
är bevis..
Som man tänker.
Så blir det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar