Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
söndag 11 januari 2009
2236. Canossa
Canossa,
är grönt och vackert.
Kullarnas jord,
speciella.
Jorden är rörlig.
På flera ställen.
För den som kryper,
nöter det många knälappar.
För backarna uppför
är många.
Mitt allra bästa minne,
från Canossa,
var den goda chokladkoppen.
Och grishuset.
Som var byggt i tre våningar.
Och bondens vackra gula ost.
Parmesanens land.
Alla bär sitt livsöde.
Sin stig och väg.
Och sin uppfattning.
Om liv och rätt.
Vår rätt.
Att tro.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar