Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
torsdag 28 februari 2008
1423. Projektskolan 14. Debet eller Kredit
Redovisningarna.
Utgör ibland några extra strån.
Plock och ombokning av kvitton.
Men också den,
kan göras smidig.
Genom struktur
och dokumentering.
Det som gäller,
är resultatlistorna.
Bokföringen enligt normal ordning.
Fallgropar finns,
- vad får bokas in,
- vad är stödberättigat..
Men det är ingen svår konst.
Bara strukturen är den rätta.
Kommunala stöd,
ska stå bland offentliga finansiärer.
Fonder och stiftelser,
hör till privata medel.
Att redovisa över budgetnivå,
är helt ok.
Men man får ut pengar.
i efterskott i etapper oftast,
- enligt besluten.
Inte mer.
Möjligen mindre
1422. Projektskolan 13. Instrumentet
Budgeten
å ena sidan.
Finansieringsplanen
å den andra.
Vem finansierar..
Också det ska planeras.
Skissas och portioneras.
Enligt valt finansierings"instrument".
Som man spelar får man sjunga.
Heter det.
Också här.
Just detta vem..
..och valt instrument..
..bestämmer stödprocenterna..
EU har bra stödprocenter:
En femväppling
- EU, staten, kommunen, sakägaren, sponsorer.
En fyrväppling,
- EU, staten, kommunen och sakägaren.
En treväppling,
- EU, staten och sakägaren.
En två bladig,
- EU och sakägaren.
Eller helt egen finansiering
- Sakägaren finansierar utan stöd.
Samma sak på "nationellska"
Eller "regionalska"
Ibland enbart med egen kommun som hjälp.
Fonder och stiftelser
är fin hjälp för mindre organisationer.
Ibland kräver just vår nation,
mera eller mindre kommunal andel.
För att vi ska få ut EU.s andel.
Den regeln är INTE EUs.
I många länder gäller bara stat och EU och sakägare.
Tillämpningarna är olika.
Målen dock desamma.
Civila arenor,
Kommuner..
Ska bygga,
ska göra,
förbättra.
Sätta mål.
Åtgärda.
Medfinansiera.
Sätta sprätt.
På Utveckling.
Och på Demokrati.
Därför finns kommunerna.
Ett forum för DEMOKRATI.
Hjälporgan finns.
Om man ser dem och förstår.
Samverkan, lika värde och värdighet.
Föreningar,
Organisationer,
Skolor och utbildningar,
Endel företagare..
Samarbete,
eller åtminstone utvecklingsvilja
lyser på orter
med många projekt.
onsdag 27 februari 2008
1421. Projektskolan 12. MUUH!
Budgeten.
Är en helig KO.
Omsorgsfullt beräknad.
En fullkomlig,
estimering.
En kalkyl.
Så nära sanningen,
man tror sig komma.
Utgifter.
Löner.
Resor.
Administration.
Köptjänster.
Material.
Inventarier.
Övrigt.
Kalkyler, per månad.
Utan moms.
Med moms.
Ibland.
Kan det hända.
Att livet utanför.
Förändras.
Och "pålningarna" ,
märkena, siffrorna
slår fel.
Också det,
är ett resultat.
Av förändringen.
Innanför.
Utanför.
Oftast går allt i lås.
Med 2-3 tusen.
Hit eller dit.
Stödbeloppet,
varierar.
Som i Projektskolan 13.
1420. Projektskolan 11. Försvarsmappen
Projektets dokument,
är heliga papper.
Som ska sparas,
visas,
redovisas..
De förklarar,
detaljerna.
Vad hände.
När.
Hur.
Med vem.
Man ska kunna spåra,
framgångsfaktorer.
Fallgroparna.
Dokmentmapparna,
har olika viktighetsgrad.
Planen,
Budgeten,
Avtalen,
Tidtabellen,
Offerterna,
Fakturorna,
Bokföringen.
Fördragningslistorna.
Protokollen.
Utskicken.
Vissa epostar.
Breven.
Svaren.
Kontrakten.
Åtgärdsförklaringar.
Checklistor.
Mellanrapporter.
Slutrapporter.
Verbalt.
Siffror.
Allt, allt är en bevisprocess.
Nästan som att förklara sig oskyldig.
På förhand.
Och.
Allt ska sparas.
Olika länge.
Inte beroende på lagen.
Utan beroende på tolkningarna.
Om detta har den nationella tummen,
också sitt fingeravtryck.
5 år, 10 år.. i värsta fall 15-17 år.
Beroende på NÄR
programperioden börjar och slutar.
Och vilket ministerium som tolkar.
Sin roll i helheten.
Ett Gott Råd:
- hellre för mycket papper,
Än för litet.
Då är du på säkra sidan.
Om du är osäker på din roll i det hela.
Spara hellre än kasta!
Så lyder
erfarenheten.
1419. Projektskolan 10. Länken
Projektledare.
Projektkoordinator.
Projektchef.
Namnen är många.
Uppgifterna samma.
Åtminstone inför projektet.
Uppgiften.
Fungerar likt en gammaldags telefoncentral.
Kopplar och kontaktar, samlar, pratar, ordinerar, beställer.
Köper, fixar, skriver, räknar.
Projektets uppgift avgör,
vilka kunskaper man vill ha.
Information.
Maskiner.
Turism.
Bygga hus.
Utveckla.
Kartlägga.
Ibland behövs livserfarenhet.
Ibland inte.
Kompetensen är viktig.
En dålig projektplan
med usla odds..
- kan bli fruktbart och mer än duga..
- om projektets ledare och sammanhang är bra.
Världens bästa projektplan,
kan gå om intet..
- om ledaren blir fel,
- om sammanhanget är negativt.
- om förändringsfaktorerna uteblir.
En god projektledare,
kan bli vingklippt i sin roll,
om sammanhanget, platsen, medarbetarna
har fel attityder - inte vill eller orkar.
Projektledaren är hälften.
Kulturen där projektet ska jobba har lika stor betydelse.
Vi är,
vi vill..
Och vi väljer.
I projekt syns sådant väldigt bra.
Attityder.
Och Attityder.
1418. Projektskolan 9. Öppet fönster och frisk luft
Transparens.
Är nästan som mina fönsterglas.
Ganska rena.
Man ser ut.
Och in.
Ett projekt,
som fått samhällsstöd.
Ska kunna se ut.
Och man ska kunna se in.
Veta vad som sker.
Varför och hur och när.
Projektet lever intensivt i nuet.
Intensivare än den blå dagsländan i solen.
Den öppnar sin avsikt.
Och visar vägen.
Fram.
Man dokumenterar allt,
för Transparensen.
Breven.
Overheaden.
Det som beslutits.
Och som gjorts.
Som avsetts.
Ekonomin.
Resultat.
Ett sätt att skydda sig.
Mot korruption.
Är att stå naken och avklädd.
Visa projektets svaghet.
Och styrka.
Att se in och att se ut.
Papperslappar.
Ord.
Texter.
Allt i en mapp.
Där man ser helheten.
Och får nya svar.
Estimerar dem.
Evaluerar dem.
Och sanningen.
Den syns.
I perspektivets ljus.
Då nuet bytt skepnad.
Loggboken talar.
Om stigen vi stakat.
Och stegat och gått.
Vartåt vi gick.
Och med perspektiv,
ser man också varför.
tisdag 26 februari 2008
1417. Projektskolan 8. Att ge av sitt goda
Styrgrupper,
ledningsgrupper,
referensgrupper.
Mest sant är referensgrupper.
En ledning styr inte.
Den ger sina referenser.
Sin erfarenhet.
Sitt bästa råd.
Slutligt ansvar,
det har sakägaren.
Den som skrev under
och bokför alla kostnader.
Styrgrupp,
ledningsgrupp,
referensgrupp..
Kan inte ändra målen.
Bara möjligen farten,
RÅDA hur..
RÅDA när..
SE och följa med.
Ge transparens.
Laglighet,
genom demokratisk samverkan.
Ibland
ser man någon som missförstått.
Sin roll, projektet och som er inte saken.
Kommunikationen är viktig.
Liksom en god stämning.
Mänsklig närvaro.
ledningsgrupper,
referensgrupper.
Mest sant är referensgrupper.
En ledning styr inte.
Den ger sina referenser.
Sin erfarenhet.
Sitt bästa råd.
Slutligt ansvar,
det har sakägaren.
Den som skrev under
och bokför alla kostnader.
Styrgrupp,
ledningsgrupp,
referensgrupp..
Kan inte ändra målen.
Bara möjligen farten,
RÅDA hur..
RÅDA när..
SE och följa med.
Ge transparens.
Laglighet,
genom demokratisk samverkan.
Ibland
ser man någon som missförstått.
Sin roll, projektet och som er inte saken.
Kommunikationen är viktig.
Liksom en god stämning.
Mänsklig närvaro.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)