2871. Dagsverke/n

Ikväll,
känns det som om..
vi gjort 3 dagsverken.

Så badkaret,
kom väl till pass.
Kroppen säger rakt ut:
"Stopp och belägg"

Den vill inte alls
- plantera litet
- besöka Aspegrens höstmarknad
(köpa underbara grönsaker och en mumsig kaka)
- dra ris
- ansa träd på grenar
- kapa buskar
- få in vissa dörrar i rätt lada
- laga middag
- plocka tomater
- stapla bräder..

Nej,
den ropar efter vila,
ett glas rött,
någon ost
och om de bara funnes,
en liten wp..
eller två.

Men se,
allt får man bara inte.

Livet är ganska mycket
arbetsläger.

Bra så.
För motion och kalorier.

Och månne int'
för sömnen å.

Men två panadol,
det ska jag unna mig.

2870. Liv och Näring

Reflexioner
om livet
får man överallt.

Mycket från naturen.
Där allt är liv och död.

När näringen tar slut,
och omständigheterna kväver
och stryper livsorken.

Senast då
är det dags,
att fylla på nya betingelser.

Ge ny kraft.
Åt livet.

Nu står bokharabindan,
bredvid sandlådan.

En gynnsam plats
att hämta krafter på.

Om det tynande livet
inte kapat bort hela orken
och förmågan
att ta ny fart.

2869. Osäkert kort

I en kruka
står en mycket trött dam.
En bokharabinda.
En seg en..

Som överlevt sin kruka i 3 år.
Nippa Nappa.

Idag har GoogleUniversitet
bjudit på löften och fagra bilder.

Här på innergården,
kanske den har en chans.

Får den kraft,
och litet ork.

Kanske den gör som katten.
Använder sina nio liv.

Imorgon ska jag gräva en grop.
Och svänga krukskapet
upp och ner.

Ger damen ett livstecken,
så hamnar hon i gropen!

För visst ska man utmana,
det trogna partiet!

Tänk om..
..den skulle börja blomma..

Här
finns plats.

2867. Vitt och rött

Svag karaktär.
Vad gäller blomster.
Kan man ha.

Allt går man på.
För halva priset.
Eller under.

Kvällens fynd blir ett experiment.

Två White Cover
Och en Scarlet Dropmore, Eldkaprifol..

Idag ser kaprifolen ut
för vad den kostade.
- En euro.

Hoppeligen
överlever benranglet vintern.

2866. Vårglädje

Alltid är det någon.
Som gläds..

Nästa vår.

Då krokusar
och pärlhyasinter
slår ut sin kronblad.

På häckbotten.

Den som lever,
får se.

Och glädjas de små!

2865. Julens kantarellpytt

På spisen
fräser de..
i lök och smör..

de hemliga dyrbara läckra
kantarellerna.

Två pannor
för julannandagen.

Det finaste
september bjuder
är just detta..

Att söka.
Att hitta.
Att tillaga.

Ett ljust höstminne.
För vintermörkrets skuggor.

2864. Förbättra världen

Ja,
det gäller att lyfta.
Åtminstone sig själv,
men gärna också några andra.

Åtminstone till några insikter
och kanske utsikter mot horisonten.

Så ikväll,
lämnade jag soffan,
för en välbehövlig match
med mitt trognaste parti.

Rotpartiet, trädgårdspartiet,
eller maskrospartiet, om du vill.

Anguelique (dubbla rosa)
kom sig i jorden.. 20 knölar!

Och runt Sieboldii'n den rara,
blev det vita pärlhyacinter.
Vita scillor.

Vitt, vitt, vitt..
Annat passar liksom inte in.

Och till min stora glädje,
hade den försiktiga Jackmannii
slagit ut sina tefatsstora blå.
Mot det vita planket..

Spröda stora blå.
Överraskande.
Roligt!

Men snåret
med prydnadshallonen..
Det får bli nästa års funderingar.

Världen byggs inte på en sommar.
Eller ens två.