Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
onsdag 18 juni 2008
1653. Ännu en matta av mossa
Mjukaste mjuka..
är mattan av mossa.
Skön att sätta tårna på.
Fina traditioner..
Att fläta flätor av grön skön blommande björnmossa.
Och sy ihop till en egen ruta.
Blommorna i mossan,
nickar instämmande..
Och den mår riktigt bra.
Av regn.
Eller sprutkanna.
Då grönskar den.
Ända fram mot hösten.
tisdag 17 juni 2008
1652. Ommöblering
Till och med.
I en liten stuga.
Kan man svänga på rummet.
Litet grann.
Om man lyfter ut,
några meter böcker..
Nu är det mycket trevligare.
Att vara gäst här.
Ibland behövs litet stök.
För att man ska se.
Möjligheterna!
1651. Högst olämpligt
Vilket elände.
Att förlora telefonen..
Tyst är den också.
Slut på energi..
Dålig timing.
Högst olämplig tidpunkt.
Ni som vill ringa..
Vänta någon dag..
Den som letar - den söker.
Den som söker - den letar.
lördag 14 juni 2008
1650. Just det ja..
| Anna mun kaikki kestää! Det var de orden, jag sökte.. Men aldrig kom fatt.. Men när man tänker söker man. Och Nu kom de. Bättre sent. Än aldrig. Men ändå. Alldeles för sent. Diskussionen är stängd. Men tankarna virvlar och far. Söker sig fram. - Kyllä kestän. |
1649. Memoarer
Tänk.
Herre Gud.
Om jag fick för mig.
Att skriva memorarer.
Allt.
Ur min synvinkel.
DET skulle verkligen.
Bli en egen fest.
Bevare mig väl.
Mycket väl.
Så jag orkar.
Hålla käften:-)
1648. Mätt och belåten
En härlig dag.
Då solen går ner.
Himlen är rosa, över havet.
Veteranbilarna
kom och for.
Soppan denhär dagen.
Är den allra godaste som fås.
I fiskväg.
I Smedjan hade man rök-kalas.
I Bruksgården hade man räk-afton.
Mjuka toner.
Silat solljus.
Allt blev lyckat.
Stämningen hög.
Hela långa dagen.
Kunderna verkar glada.
Nöjda.
Liksom talkofolket.
Mer kan man inte begära.
Och jag kan bara intyga.
Att räkorna.. smakade superbt.
Och att alla nästan 70..
Åt och höll andan uppe.
Men Prusiluskan,
hon med handväskan.
Och plånboken.
Vilar fötterna nu.
I den bästa, av sängar.
Och festen, Alli,
den fortsätter..
Utan mig.
På småtimmarna.
1643. Fredagen den 13
Så gick den då.
Fredagen.
Med ettan och trean.
Och tanten själv,
tog en pelargon under armen.
Och hunden under den andra.
Och steg in i ett nytt liv.
Med mannen.
Som gillar byrålådan.
Rhododendronen blommade.
Och syrenen.
Bland andra.
Dagen blev synnerligen lång.
Idag har jag trotsat.
All tänkbar skrock.
Och i morgon,
är det veteranbilsdag.
På bruket.
Och smideskurs.
På kvällen blir det räkor.
För hela slanen.
Helgen är räddad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)