Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
lördag 14 juni 2008
1648. Mätt och belåten
En härlig dag.
Då solen går ner.
Himlen är rosa, över havet.
Veteranbilarna
kom och for.
Soppan denhär dagen.
Är den allra godaste som fås.
I fiskväg.
I Smedjan hade man rök-kalas.
I Bruksgården hade man räk-afton.
Mjuka toner.
Silat solljus.
Allt blev lyckat.
Stämningen hög.
Hela långa dagen.
Kunderna verkar glada.
Nöjda.
Liksom talkofolket.
Mer kan man inte begära.
Och jag kan bara intyga.
Att räkorna.. smakade superbt.
Och att alla nästan 70..
Åt och höll andan uppe.
Men Prusiluskan,
hon med handväskan.
Och plånboken.
Vilar fötterna nu.
I den bästa, av sängar.
Och festen, Alli,
den fortsätter..
Utan mig.
På småtimmarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tack för senast!
abuela
Tack ska DU ha. Många händer, många hjärtan.. Kolla tidningen God Tid, en stor artikel om Den Goda Saken.
Skicka en kommentar