Oftast väljer man sina liv med hjärnan och hjärtat.. men det gäller inte alltid maten, - det beror vad du matat kroppen med, hur den lärt sig svara på t.ex. sockerflödet.- Och vad du uppfattat som värdefullt.
Till följd av matintagets slag, stiger sockerhalten i blodet eller hålls i balans. En vanlig sockermätare kan berätta att sockerhalten stiger av ris, potatis, pasta, mjöl och gröt, frukt och socker förstås.
För en normal människa som är frisk, smal, aktiv - behövs inga annorlunda dieter - så länge man är frisk. Det betyder inte att vår nuvarande "diet" är mest rätt. Den är bara vedertagen, på olika grunder hos konsumenten.
Men många är inte friska. Det hjälper inga metoder alls. Kanske inte ens operation! - Metabola system slås ut och kroppen svarar inte på motion eller på låga kaloriintag. Detta är det pedagogiska exemplet i lågkolhydratdieten. Men inte de enda exemplen.. Dvs. Kroppen producerar febrilt insulin och förstadier till diabetes uppstår. Också i smala kroppar. Bukspottskörteln som producerar insulinet går på högvarv. Just detta, är helt nytt i människans långa historia. Att människan i ca 50 år eller 100 år baserar sitt födointag på socker är ingen lång tid.. Men detta sockerintag, kan kopplas till många av våra moderna sjukdomar.
Av olika skäl, har vetenskapen velat tro på nollfettdieten de senaste 20-30 åren. Detta är en diet som bygger på kalorier och att kolhydrater är vårt bränsle. Och att man ska minska fettet som energikälla. Att fettet skulle behövas utgår man inte från, och att kolhydraterna ger inflammationer i kroppen vill man inte heller belysa.
Naturen från tidigare civilisationer, visar på att vi ätit mer fett, mer kött, och mycket mindre kolhydrater (läs inte kalorier i detta sammanhang). - Då förbränns fett istället - på kroppen, genom matsmältningsprocesserna. Om kroppen inte får socker, sker processen på ett annat sätt än om du göder den med sockerbildande ämnen. Det är själva pointen.
- Likadant händer då man fastar.. samma processer - ketosprossessen infaller och kroppen ändrar sin förbränning så den sker på ett annat sätt. Till och med levern kan producera eget glukos, eftersom sockret uteblivit i födan. Alltså en helt annan tillverkare!
Med mycket fett och mycket kolhydrater övergöds kroppen. Men inte med mycket fett och låga kolhydrater.
Dieter av olika orsaker - växlar med behoven att t.ex. banta. Ett påfund som också hör till vår samtid. Förr var man väl glad att få mat för dagen.
Man kan banta med låg kolhydratmetoden. En del som haft svåra överviktproblem har fått stor hjälp, till och med utan att ändra sina rörelsevanor..och eftersom debatten om rätt och fel ibland blir extrem och ännu pågår, glömmer man ofta bort att också betona vårt naturliga behov, att även röra på oss.
Men man har ofta också glömt vårt behov av enzymer och antioxidanter i form av fröer, kryddor, toppskott av växter etc. Debatten blir ofta en duell mellan experter och folk vet inte vem de ska lita på.
Det man ser är att många som använder förstånd och balans och som äter av speciella egna skäl enligt lågkolhydratmetoden, blir friskare. Inte alla. Men många mår mycket bättre och kroppen återtar sin ursprungliga form..så man kan helt enkeit inte ta det här för en trendig dagslända. Säg då hellre ett vetenskaplig experiment som folk frivilligt deltar i därför att de mår bättre av olika orsaker och går ner i vikt!
Positiva händelser noteras oftast:
Man blir litet lättare, magsmältningen förlöper bra, man blir piggare och orkar längre, eftersom sockret i blodet avtar, man blir saltkänsligare. Men man blir känslig för socker, tål endast 1 - 2 glas rödvin (alkoholintaget minskar), och många mister sin värk eftersom inflammationsnivån i kroppen minskar på grund av att sockret och kolhydraterna minskats.
Rätt eller fel? Det är skäl att prova om man mår dåligt.
God mat, går att göra med samma recept och med kompletterande råvaror. Potatis, ris och pasta ersätts av blomkål, broccoli och andra grönsaker - också rotsaker.
Man unnar sig kanske ett bröd istället för fyra.
Man unnar sig kanske en liten frukt istället för ett kilo.
Och man äter sunt och rätt och kommer från EEE och alla lömskt förädlade produkter som har dåligt näringsvärde.
Vitaminer finns också i andra råvaror än frukt. Och när de inte ersätts med skräpmat, blir vitaminintaget sundare trots allt.
Men man ska inte glömma antioxidanterna, inte heller enzymerna. Mjölksyrade grönsaker, yoghurt etc. är viktiga råvaror vars enzyminnehåll är sådant som vår tarm behöver för att smälta maten bra!
Man har konstaterat - att inflammationshärdar i kroppen och tarmens arbete, har direkta samband. Det har också människor som haft värk erfarit och ingen har blivit sjukare av bra kost.
Grundläggande skillnader i lågkolhydratdieten:
Kolhydrat och kalori - är inte samma sak. - Man räknar kolhydrater, inte kalorier, på grund av hur man förbränner maten och hur mycket mindre socker det bildas i blodet.
Lågkolhydrat diet är INTE lågkaloridiet. Eftersom man tar bort större delen av kolhydraterna måste dessa ersättas med något annat för att kroppen ska få bra bränsle: FETT!
Kolhydrat och kalori - är inte samma sak. - Man räknar kolhydrater, inte kalorier, på grund av hur man förbränner maten och hur mycket mindre socker det bildas i blodet.
Lågkolhydrat diet är INTE lågkaloridiet. Eftersom man tar bort större delen av kolhydraterna måste dessa ersättas med något annat för att kroppen ska få bra bränsle: FETT!
Exempel: Smör på de varma grönsakerna, olja på salladen, vispgrädde i kaffet. - Förr var det ett djur på lägerelden med fett och kött och allt. Människan åt allt på den tiden. Det gör man också i vissa Europeiska länder men av nytt mode inte i Norden eller Finland. Där missar vi många mineraler och vitaminer. För ännu längre sen, åt man förmodligen allt rått, också kött! Färskt rått kött, är inte segt och passar människans tänder. Men våra civilisationer har av orsaker som vi inte känner, slutat äta rått kött (kanske främst på grund av smittorisker då inga kylskåp fanns).. Det är en nyttig tanke att begrunda, även om man inte för allt i världen vill äta rått kött. Men för att förstå människan som en del i naturens kretslopp och som en del av alla köttätande arter, kan man notera att växter och kött, förmodligen har varit vår huvudsakliga föda tillsammans med rötter, nötter och litet bär. Neandertalarna lär enligt uppgifter ha baserat hela sin föda på kött och de ändrade den inte heller.
Kalorierna som man beräknar för en vanlig måltid med lågkolhydrat diet, är ungefär följande:
70 % fett, 25 % protein och endast 5% kolhydrater
Födoämnen man undviker på grund av att de är sockerbildande:
Socker,
Ris,
Pasta,
Potatis,
Sädesslag
Söta frukter
dvs grötar, bröd, bullar och kex, potatismos, spagetti, makaroner, ris.
Födoämnen som man bygger sina måltider på
Kött,
Ägg,
Fisk,
Fett,
Grönsaker främst ovan jord,
Svampar,
Oliver,
Ostar,
Nötter,
Grädde,
Skogens bär,
Grönsaker som ersätter potatis är främst blomkål, broccoli, paprika.
Gränslandet som man plockar tillskott från
Rotsaker av alla slag
Litet frukt
Litet grovt rågbröd
Tunna flarnskorpor
Linser, bönor
Linser ligger på värdet 23-25 kolhydrater p 100 gram. Så det är något man ska använda med förstånd Bönor har mer proteinvärde och lägre kolhydratvärde.- det lärde jag mig i går!
Så det är inte så mycket egentligen som man lämnar bort, men mängden är markant mycket mindre och ersätts av ägg, kött och fisk.
Och man förblir mätt länge!
Kalorierna som man beräknar för en vanlig måltid med lågkolhydrat diet, är ungefär följande:
70 % fett, 25 % protein och endast 5% kolhydrater
Födoämnen man undviker på grund av att de är sockerbildande:
Socker,
Ris,
Pasta,
Potatis,
Sädesslag
Söta frukter
dvs grötar, bröd, bullar och kex, potatismos, spagetti, makaroner, ris.
Födoämnen som man bygger sina måltider på
Kött,
Ägg,
Fisk,
Fett,
Grönsaker främst ovan jord,
Svampar,
Oliver,
Ostar,
Nötter,
Grädde,
Skogens bär,
Grönsaker som ersätter potatis är främst blomkål, broccoli, paprika.
Gränslandet som man plockar tillskott från
Rotsaker av alla slag
Litet frukt
Litet grovt rågbröd
Tunna flarnskorpor
Linser, bönor
Linser ligger på värdet 23-25 kolhydrater p 100 gram. Så det är något man ska använda med förstånd Bönor har mer proteinvärde och lägre kolhydratvärde.- det lärde jag mig i går!
Så det är inte så mycket egentligen som man lämnar bort, men mängden är markant mycket mindre och ersätts av ägg, kött och fisk.
Och man förblir mätt länge!
5 kommentarer:
Bra sammanfattat!
i alla händelser ett fint inlägg, men med vissa små gastronomiska feltolkningar som tex att potatis skulle vara bra att lämna bort liksom ris och pasta. Vill påminna om att speciellt potatisen är en rotfrukt som människan dyrkat i över 12000 år, bland annat Inka folket har dyrkade den som en medicinalört och valuta och att den nu de senaste decenniet blivit föremål för en stor forskning där man kunnat konstatera att den innehåller en hel del viktiga ämnen som vår kropp behöver tillgodoses med och att den dessutom har blivit påvisad innehålla ämnen som är medicinskt viktiga och sensationella är värt att poängteras och belysas. Bland annat är potatisen den enda rotfrukt som botar sömnsjukan, detta belystes bland annat på det internationella potatisåret år 2009. bara så det blir sagt. Potatisen är en gröda som gett mänskligheten en större nytta en många andra råvaror genom århundraden och nya forskarrön utkommer hela tiden, väntar med spänning på den nya rapporten om medicinen Efloritin som utvinns ur potatisen för att bota den så farliga Afrikanska sömnsjukan som om den inte behandlas leder till döden.
Tack för era kommentarer. Jag velade länge kring potatisen också. För en extrem LCHF.are är potatisen helt borta ur dieten. Men det finns dehär gränszoonerna och dit hör potatisen, då den värms andra gången. Då har den mer långsamma kolhydrater.
I lågkolhydratdieten, får man äta kolhydrat litet grann, och en halv potatis, litet rotfrukter som tillägg på tallriken, är säkert möjligt.
I början av dietomläggningen är man oftast ganska konsekvent och hård i bedömningen. När stabilitet i vikt och kroppsfunktioner återkommit och känns i balans.. det är då man börjar tillåta sig - litet mer bröd kanske, liten potatis. En portion linssoppa...
Men då man lär sig denhär dieten tror jag nog att det är bra att räkna kolhydrater på förpackningarna, använda förståndet.
Att kombinera ingredienserna så att de snabba kolhydratrna blir långsamma är en hel liten vetenskap som det tar tid att lära sig.
Jag liksom många andra deltar frivilligt i detta experiment och upplever också vissa positiva effekter på min hälsa.
Men jag har börjat fundera mycket djupare på skolmaten också. Tallriksmodellen kanske ger litet för mycket socker och orosnivån i klassrummen är onödigt högt på grund av sockret. Små justeringar vore också intressanta experiment.
Det indiska köket är mycket gammalt, och också intressant på grund av tillredningssätt, fröer, kryddor etc.
Sannolikt får maten en större plats i vården i framtiden. Hoppas det.
Människans olika utvecklingsskeden är en stor utmaning då globen blir mer överbefolkad och processera för att tillverka råvaror blir dyrare eller mer svårodlat.
Man har velat tro att spannmål ska kunna ersätta vårt kött. Men frågan är om det är möjligt utan för stora hälsokonsekvenser. Likaså skulle det ha varit praktiskt med nollfettet sett ur ett producentperspektiv.
Framodlat laboratoriekött, verkar ju ingen vidare vision när man är van med älg och ekologiskt framtagna köttråvaror.
Framtiden är alltid intressant - lösningarna är ofta oväntade och märkliga.
Du skriver om skolmaten, om tallriksmodellen. Enligt mina egna iaktagelser under mina år i skolkök är det långt ifrån alla som äter enligt tallriksmodellen. Många lämnar grönsakerna helt (speciellt högstadiegossar...) Många tycks leva på sallader+knäckebröd (unga flickor), Många dricker vatten istället för mjölk då endast den fettfria mjölken står till buds. Enligt en undersökning (som presenterades under Ateria10 mässan nyligen) åt endast 70% av skolmaten (högstadieelever), av dem tog 30% enligt tallriksmodellen i de skolor som undersökningen ägde rum. Övriga tog bara delar av "modellen". Att barnen idag får i sig allt för mkt socker håller jag med dig om. Men om det bara vore potatis,ris kolhydratssockret! Jag frågade elever om deras frukostvanor vid ett skede. Svar på vad de äter som morgonmål var vanligtvis:Söta jogurtar eller ingenting, någon svarade "en energistång". Börjar man sin dag på det här viset, äter bristfälligt till lunch så fyller man lätt på med dåliga mellanmål senare på dagen. Tror det är just det här sockret man främst borde "arbeta bort". Och en lockande grönsaksbuffé istället för snabbt ihopsvängda "påssallader".
Det har du rätt i. Det är ett helhetskoncept som är svårt att få ordning på.
- Jag kan inte begripa att de får använda socker i yoghurt överhuvudtaget.
Och sen allt godis..
Kanske det är väldigt bra för barn att se sina föräldrar kämpa med LCHF och bry sig om mat. Och bry sig om bra mat och riktiga råvaror. Utan goda exempel finns ju inga förebilder..
Det mesta lär man sig vid eget matbord i hemmet. Kanske vår generation och fööljande, får lov att göra en rejäl "kovändning", om det ska finnas något att ta med sig på livets färd..
Skicka en kommentar