Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
lördag 16 oktober 2010
7286. Österbotten splittras - liksom språket och kulturen
Märkligt,
att vissa "institutioner"
Låt oss kalla det media..
Får lov.
Får mandatet.
I känsliga tider.
Att splittra skärvorna ytterligare.
Som om media hade monopol.
På att dela upp oss.
I syd, mitt och norr..
Språkligt är vi ett.
Kulturellt är vi ett.
Ekonomiskt är vi ett.
Varför tror man
att man vill annonsera lokalt?
När marknaden finns i gr'änslandet.
Inom 200 km.s gränsen.
Det är NU vi behöver EN tidning.
Som binder språket samman.
Som ger oss möjligheten,
att se syd och norr och mitten.
Samtidigt.
Förstå våra regionproblem.
Ja, jag bara undrar,
vem de är,
som vill sitta och titta i eget vedlider?
Beundra naveln?
Man kan fråga sig,
hur sånt får existera.
Och samma artiklar.
i alla blad.
Oj oj.
Smöre är säkert godare på finska.
Intelligenta människor..
Intelligenta statsmakten..
Det verkliga problemet - angreppet, hotet..
kommer Aldirg utifrån..
Det är alltid en intern sak.
Det är den egna språktillhörigheten,
som lever i sin egen värdegrund.
Sin egen trosbild.
Över vad som är rätt och fel.
Och när.
Europa har inget med saken att göra.
Kom ihåg det!
Dethär är enbart
Österbottniska envishetens muskel.
Ibland hejar jag, på den finska lilla tidningen som klart bäst.
Liksom litet obunden mitt i bindningarna.
Och de slipper alla upprepningarna.
Som gått ärevarv bland alla bladen.
Uberalles.
Suck.
Jag vill ha en helhetstidning!
En som går från Sideby till Ohtakari!
Var är hattarna på karlarna
att ta besluten??
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar