7267. Syrade gurkor

Så kom turen
till frilandsgurkorna.

I år testas de som syrade.
Alltså INGEN ättika.
Bara salt, vatten och kryddor.
Och vassla.
- För att få sprutt på rätta krumelurerna.

Så ett dygn nu
har de legat och väntat,
helt beströdda med havssalt.
(då blir de knapriga, sägs det).

Sen borstar man bort saltet.
(som smält i botten)

Varje en "pickas" med en nål.
Jag har en fiskhållare som passar utmärkt.
Pickandet gör att de inte blir mjuka inuti.
Sägs det.

Gurkorna varvas
i en glasburk med lock.
Hela som de är.

i burken sätter jag dillkronor.
Några vitpepparkorn.
Senapskorn.
Lagerblad.

Vinbärsbladen har jag inga - just här.
Körsbärsblad ska också gå.
Men jag skippade det.

Så skalade jag vitlökar i skivor.
La i litet senapsfrön.
Och pepparrotsbitar.
Och jag kunde inte hålla mig.
Litet turkisk röd ströchili.

På med svalnad vattenlag
gjord på:
2-3 tsk salt på en liter vatten.
Och litet socker i.

Sen häller man det på gurkorna.
Och sparar litet utrymme för en skvätt vassla,
avrunnen vassla ur vanlig naturell yoghurt.

På med en plastfolie och sen ett lock på.

Burken,
ja det är en helt vanlig glasburk.

I tre dagar ska den stå framme.
Sen är det dags för kylskåpet.

Och lagom till lillaljul..
Då ska vi smaka.

Visst - mina burkar får stå på en bricka.
Ifall det bubblar över.
Dehär första bubbeldagarna.
Sen är det lugnt.

Försöka duger.