Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
söndag 16 maj 2010
7145. Lugna tongångar
Idag var en bättre dag.
Med gladare tankar.
Trots näsdukarna
som fyller papperskorgen vartefter.
Jo, rabatter är bra gymnastik.
Men kondisen är dålig,
så hunden och jag flämtar ikapp.
Rotstopp har jag gjort för praktlysingen.
Som står i narcissrabatten.
Nu ryms några trevliga komplement.
Vad beror litet på motståndskraften.
Lysingen är en hårding i närkamp.
Litet härlig hästgödsel,
har vi strött ut både här och där.
Och så sådde vi rovor och annat smakrikt.
Och några potatisar kom i jorden.
Men allt är på hälft,
så vi ropar inga hej över bäcken.
En glad överraskning väntade i kvällningen.
Tagetes i påse och lobelior.
Så nu är de planterade.
I nödvärn.
I tillfälliga rabatten.
Nåt ska ju stå där,
tills jag vet vad allvaret kräver.
Sånt är livet på knäna.
Denhär tiden på året,
förundras man..
Händer är så praktiska.
De kan allt.
Både klappa man och hund.
Öch rensa ogräs!
Ha de!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar