Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
fredag 13 november 2009
2947. Viskningar och rop
Livet leker
nu och här.
Ändå ser man.
Tydligt med gester.
Viskningar och en del rop.
Som man inte borde se.
Sån är jag.
Jag ser.
Grönt och skönt.
Och Verkligheten.
Där man sannolikt,
är en del av storyn.
Ibland. För ofta.
Det gäller, mina damer.
Främst damer.
Att skaka det av sig.
Så hela skorpan faller.
Inte lätt.
Det man ser - det ser man.
Och man kan inget annat.
Försöker tvätta byket.
Vitt och rent.
Doftande.
Tills vi åter möts.
I underjorden.
Haa dee!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar