Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
fredag 12 juni 2009
2776. Skön plåga
Ikväll,
efter dagens möda,
och andra dosen av TBE vaccinet..
som man bara måste ta..
(så det så!)
Blev det äntligen äntligen dags.
Att klippa gräsmattan.
Att rensa ur buskarna!
Klippa grenar,
ansa sköta..
Mer än hälften
hamnade på komposten.
Nu mår buskarna bra.
Nästa år så ger de sitt goda,
tillbaka i blomning.
Och efter en god middag.
Som inte jag hade gjort.
Så är det äntligen äntligen dags.
För sofflocket.
Man kan ju alltid önska.
Att några kalorier har förbrukats.
Midjemåttet är en sann plåga.
Men i min ålder.
Så känns det ömsom bra.
Om ibland eländigt.
Men man får väl trösta sig.
Varje gram kostar!
Inget kommer gratis:-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar