Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
lördag 31 januari 2009
2272. Blodsband
Intressant,
detdär.
Att se det gemensamma,
generna, släktskapet.
Som finns där.
Trots att endel..
är ganska främmande
människor.
Endel
känner man
starka blodsband med.
Och mindre
med andra..
Idag
har jag besökt sorgens hus.
Och trots sorgen.
Kände jag också glädje.
Att få se.
Mitt kluster.
Min kära farmors,
blodsband.
Ett blod,
precis som i homeopatin,
har styrka..
Genom släktskapet.
Genom gener..
Och som vanligt,
blir jag gråtmild,
när vi reser oss alla..
för krigsinvalidernas hyllning.
Goda gossar,
som kämpat i helveteselden.
Och som värdiga män,
i skröpliga gamla kroppar..
Visar respekt.
Och aktning.
Sånt rör mitt hjärta.
När man förstått
deras insats.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar