2261. Möte med en minimänniska

Efter en stund
av litet morrande osäkerhet..

En stund av förbryllning
vad det kunde vara,
som skrek där..
djupt nere i filtarna.

Sarah nosade försiktigt
för första gången på länge,
på en liten liten människa.

Och hon förstod,
att "den här" ska man vårda.
Och naggade försiktigt
på babyns ena strumphäl.

Precis som hon gör
när hon vårdar mig.
Med speciell moderlighet.
Och extra kärlek.

Djur och barn.
Olika - men ändå så lika.
Nyfikna på varandra.

Sarah längtar efter valpar.
Och radar skor i alla soffhörn.

Och strumpor.
Och vantar.

Hon bäddar.
Moderligt.