Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
lördag 3 januari 2009
2219. Trettondagsbal
Nu vankas den igen.
Balen.
Sedvanligt knytkalas.
Alla, alla, alla,
bjuder nåt åt andra.
I bästa stassen.
Silke och sammet.
Och bästa parfymen.
Lack och bling-bling.
Kristallkronan glittrar också.
Den ÄR äkta.
Äkta tygservetter.
Linnedukar.
Ljus och kandelabrar.
De som offrat sig.
De får vara med.
Rätt ska vara rätt.
Jo visst.
Också jag får vara med.
Reglerna är enkla.
Långklänning.
Minst 3 år gammal.
Nytt är förbjudet!
Bäst så för att vädra
den goda garderoben.
Den duger än.
Mörk kostym.
Bästa dansskorna.
Sök reda på musiken,
säger de som vet
hur det var ifjol.
I fjol,
glömde jag stövlarna på!
Bästa humöret.
Alla hjälper till.
Den som står still,
får kommenderas.
Trettondagsbal.
Som slår det mesta.
Man har så roligt som man gör sig.
Och alla som varit ansvariga,
får vara med.
Det är priset!
I Talkolandet.
PS.
Frivilliga enterteiners,
har också tillträde.
Mot anmälan!
Före 5.1. kl 15.00
Vi,
bjuder på maten.
Och äkta samvaro.
Nuet.
I egen god gestalt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar