Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
onsdag 10 december 2008
2170. Länkfel
Verkligheten,
är inte alltid snöglitter i solljuset.
Och ibland syns det som
om oärlighet, girighet och makt..
sätter ramarna för livets alla byggen.
Men kanske är det så.
När tiden arbetat.
För det gör den.
Står den närmast kanten.
Som själv grävt groparna.
En etisk ram.
Och självkännedom.
Är utgångspunkten.
För alla dialoger.
Projekt och partnerskap,
ska byggas på jämlik grund.
Den oärligaste länken.
Vill alla undvika.
Så är det bara.
Då tiden malt.
I sina kvarnar.
Då syns det..
Hur mjölet blev.
Rent.
Eller icke.
Man sår inte frön många gånger.
I en dålig åker.
Men annars.
Kan man ju reflektera över,
hur vacker stjärnhimlen är.
Där uppe i universums stora mörker.
Om man nu ska kalla det för mörker.
Det ljus som finns i alla molekyler.
Oberoende natt eller dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar