Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
tisdag 23 december 2008
2191. I toppen juleknorren sitter
Dagens mål nådda.
Men inte kvällens.
Tack tänkte jag.
När jag väl hemkommen.
Såg julgranen fotsatt.
Och litet lagom påklädd.
Tack, tack, tack.
Efter 5 km vandringslopp
eller 10?
Genom överfulla marketar.
Och litet snöskottning.
Och hundpromenad..
Är det dags för liten ryggvila.
Och en LITEN wp.
För välbefinnandet.
Med hunden på magen.
Ljusen i granen.
Laptopen på magen..
..ser jag plötsligt
Vi har ju ingen toppstjärna!
Vad ska man kalla
dendär röda glassaken?
Julspjut?
Julknorr?
Bollspets?
Kanske bör man byta ut den?
För att få julefrid.
På riktigt..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar