Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
måndag 31 mars 2008
1501. Hej Änglar!
Hej Änglar!
Kör inte förbi!
Idag skulle jag behöva ett lyft!
Ett LYFT, sa jag!!
Varför inte en åktur?
Lyft mig en smula..
På kvast eller vingar.
Spelar inte så stor roll.
Inte idag.
Skyarna verkar ändå,
så hängiga.
Och jag tror.
Åtminstone litet.
Att jag smittats.
Låt oss åka till Island..
Nu genast!!
Sätta oss på Glaciären!
Kyla av oss.
Och som motgift.
En liten whiskypinne.
Och som avslutning.
På utflykten..
Ett bad.
I en lagom varm källa.
Sen kan ni släppa av mig.
Lagom till sängdags.
Då kroppen sjunger.
Säng,säng säng..!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja, det där Island lockar nog, har aldrig varit där, med varma och kalla bad om vart an.
Naturen, maten, människorna och varför inte en liten whiskypinne.
Mvh. Henrik
Landskapet är kargt.. Nästan som en djävulsåker. Men så finns det små trollska ställen litet här och där. Och sagor och myter. Och hetta och is. Och kanske en liten whiskypinne!
Skicka en kommentar