En kvinna som bar ett barn vid sitt bröst sade: "Tala till oss om barnen." Och han sade: Ert barn är inte era barn. De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv. De kommer genom er men är inte från er. Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte. Ni kan giva dem er kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar. Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar. Ty deras själar dväljs i morgondagens hus, som ni inte kan besöka, ens i era drömmar. Ni må sträva att efterlikna dem, men sök inte att göra dem lika er. Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som har flytt. Ni är de bågar, från vilka era barn skickas ut som levande pilar. Bågskytten ser målet på det oändligas stig och Han böjer dig med sin makt för att Hans pilar skall gå snabbt och långt. Låt dig i glädje böjas i Bågskyttens hand. Ty liksom Han älskar pilen, som flyger, älskar Han också bågen, som är stadig.
Så är det dags igen, att tända alla lyktorna. Alla ljusen. Eldarna. Och allra sist raketerna. Ljusspelet på himlen. Fyrverkerierna. Det är Strändernas Natt. Mörkret har ju fördelen att ljuset syns där det lyser! En del vill också ha ljud. Eller rättare sagt mycket oljud. Det är också Bombernas Afton.. Jo, allt spårar ur, i tidens karuseller. Livets kvantfysik. En del av bevisen av krusidullernas tao. För många är det Ensamma timmar. För andra Samvarons Kväll. Samvaron och det lättsamma. Glädjen över att vara tillsammans. Det är fokus på ljusens afton. Och så var det ju MATEN.. Litet god fisksoppa, att samla allas hunger invid. Det är Ritualernas Stund.Ritualer och traditioner. Elden visar vägen hem.Veneziansk afton. Villa avslutning. Längs hela Österbottens kust. Från Karleby till Sideby. Sommaren tar slut. Nu eller litet senare. Så nu njuter vi. Bakom kaffepannorna. Ännu en gång.
Ikväll, längtar jag efter lilaröda kvällar, vid sommarens vatten. Fuktig varm luft. Inga mygg. Vilsam värme. Men antagligen. Måste man vänja sig. Som alla andra höstar. Att ta på jackan och kalsongerna. Sockor och tröjor.Det tar tid. Att vänja sig ånyo, vid mörkret.
De flesta känner bär. Men inte dess blad. De allra flesta bär, har vitaminer och antioxidanter. Som vi behöver. Kunskapen vi glömt, är att bladen är ännu rikare på det mesta, jämfört med bären. Så i år, ska jag samla blad. Främst till théer. Och till brödbak. Blåbärsblad, lingonblad, vinbärsblad.. havtornsblad. Havtornsbuskarna ger enorm skörd. Men jag har beslutat att också plocka bladen. Årets experiment - liksom. Antioxidanter. Bland annat.
Idag, ska jag skörda mynta. Låta bladen torka, på galler och tidningspapper. Förvaras i lämpliga burkar, när bladen väl är kruttorra.. Sen är det dags, för många koppar doftande dryck. Och till smulor i yoghurtsås med vitlök. Hela vintern igenom. Att skörda egna örter. Ur den egna rabatten. Är en glädje.Enkelt recept på en god sås: Naturell yoghurt. Litet olivolja. Aningen salt. Krossade vitlöksklyftor Mynta.
Väldigt många, kan få en länk Här. Eller en annan väldigt viktig.. Här. Hjärnan behöver bra byggstenar. Det handlar om tänka och eller skriva. Agera. Tro för att Göra. Till kunskap. Och till försök. För många, alldeles för många.. Ligger i sina sängar och orkar inte.. Den tysta långa sömnen, är enda alternativet.. Om inte! Försök duger. Alltid. Vid vägen slut, finns inga andra vägar, än bakåt! Ändra nåt. Nöden har ingen annan lag. Och den som inte sett den. Lever i en annan värld.