3060. Byggstenar

3059. Hem ljuva säng

Skön är världen
men ännu skönare är hemmets härd.
Speciellt sängen.
Med fårskinnet!

Värme.
Glädje.
Frid.

Nu är alla glada.
Alla kom lyckligt hem.
Hunden är väldigt nöjd.
Mattes hemkomst,
ger frid åt sofflivet!

Hem ljuva säng!

3058.Möte med framtiden

Idag,
mötte jag framtiden.
Som jag ser den i visionen.
Där information är lätt att koda.
Sända och få.

Idag,
mötte jag dem som gör framtiden.
Och det blev ett matchande möte!
Där glädjen var ömsesidig.
Och vi delade
möjligheterna.
Som verkade oändliga.

Idag,
har jag sett hur lätt
det är att ge en kod.
En symbol.
För vilken information som helst.

Tänk dig,
en liten ruta.
Med säregna mönster.

Den kan ge länkar,
till skyddade banktjänster.
Eller turistinformation.
Eller tågbiljetter.
Eller ge rabattkuponger.
Vara identitetskod.
På ett pass eller körkort.
Eller ge instruktioner till en vårdare,
om medicin eller vårduppgifter.

Idag mötte jag Up-Code!
Och äntligen blev mina visioner sanna!
- Ja, man kan bli bekräftad ibland.
Eller rättare sagt ens tankegångar.

Sånt gör en glad!

3059. Två slags människotyper

Jag tycker mig märka
två olika slags varelser
i mänskokostym.

Den ena
tänker kollektivt.
Den andra agerar mer från sitt ego.

De är som yin och yang.
Eller dag och natt.

Man kan tala om,
kulturkrockar.

För de tänker helt olika.
I det mesta.

Det här är ett riktigt studieämne.
Som tål både vändas och bändas.

3057. Det stormar ute..

Men någon fisk tror jag inte vi får här idag.
Tänka sig - mycket är märkvärdigt här i livet.

3056. Gos

Hundar
har något speciellt.

Deras ärlighet är vacker.
Alldeles mjuk, varm och gosig.
Fylld av kärlek och tillgivenhet.

Man är aldrig ensam,
om man har hund.

Påminner om svunna tider,
när småbarn behövde ens omsorg.

Härlig känsla.
Att få pyssla om..

Kramar på sofflocket.

3055. Vårt kulturarv - ett Kalevala

Såg ni bröllopet från 1921
i Suojärvi?
(Repris 25.4 !)

Ett slags epos.
Som berättar.
Om våra liv.



Ja vår mormors mors.
Eller hennes mamma.

Hur slöjorna var med i brudritualerna.
Hur brödet var ett verktyg för välsignelse.
Hur en dragen linje i jorden, skyddade mot trollen.
Hur flätorna skulle lösas upp, när hon blev brud.
Hur man dansade på gårdstunet, kvinna och man
i egna steg och turer.
Hur man levde in i avskedet av föräldrar.
Och hur gråterskornas roller, accentuerade situationen.

Det är inte länge sen.
Vi kvinnor var en egendom.
Som fick dölja vårt ansikte under sjalar,
eller med dok..

Det är inte länge sen,
bröd och salt,
och rök,
hade speciell betydelse.

Kalevala.
Generationerna levde det.

Egentligen får man inte glömma det,
När man pratar om burkor av idag.