1793. I väntan på en gunga

Ett getto.
Av vilsenhet.

Den goda starten.
I livet.

I väntan på en gunga.
Eller två. Eller tre.

Sandlådan,
borde få ny ren sand.
Idag är den en kattlåda.
Full av smuts.

Mammorna sitter i köksfönstren.
Barnen leker på golvet,
och i trapphusen.

Utomhus finns inga bänkar.

Stora familjer.
Många barn.
Inomhus.

Trots det frågar någon sig..
Varför flyttar folk bort..

Jag bodde där själv.
För 34 år sedan.

Inte heller då,
fanns gungor, sand eller bänkar.

Inte heller då lyssnade man.
På mammorna.

Barn och mödrar.
Noll prioritet.

Om folkviljan får bestämma,
utan kunskap..
utan kraft..
utan strategi..
utan verkliga samhällsmål..

Tar det länge.
Att vänta.

Sucka mitt hjärta.
Men brist inte.

Kanske
när det gått 35 år.

Kanske.
Om folkviljan vill.

Får husen sina gungor.
Om Gud eller kanske Rotary vill.

1792. Reflexioner

Apropå "Pedagogiska miljöer"..

Vilka av dem,
är och blir segregerade?
Och varför..

Vilka av dem behöver
extraresurserna, egentligen?
Och varför..

Vad är det för människor
som samhället behöver..?
Och i morgon..

Är det budgetgranskarna,
som borde få de största upplysningarna?

Hur många av politikerna sätter sig ner,
och diskuterar med lärare och rektorer.
Om verklighetens behov.

Verklighetens behov.
För skolvärlden.
Politikerna måste ta mer ansvar.

Också på lokal nivå.

Sucka mitt hjärta.
Men brist inte.

1791. Pisa och fasa

Vi skryter över Pisa.
Men glömmer baksidan.

Den andra undersökningen
som påvisar..
Att barn mår dåligt.
Far illa.

Trivs dåligt.

Efter kvällens makabra budskap.
Får vi lov att tänka om.

Koncentrera oss.
På det viktigaste.

Att låta barn må bra.

De ska inte leva i en dålig film.
Där manusförfattaren bara vill ha sensationer.

Mer pengar till lugn och ro.
Frön och plantor.

Och livets verklighet.
Djur och natur.

Alla orkar inte.
Vill inte.
Bryr sig inte.

Att tävla.

1790. Gula korridorer

Vägen
till Tammerfors.

Var en gulorange korridor.
Omgiven av mörkgrön skog.

Solen sken över lövverket.
Lystern sprakade.

En vacker tid.

Ikväll hänger månskäran.
Som om vi såg den i förstoringsglas.
Alldeles orangeröd.
Som en julstjärna.
I granarnas topp.

Spektakulärt.
Naturens drama.

1789. Någon och Ingen

Det finns två
frivillig eller ofrivillig.

Som hamnar på det mesta.

Någon som borde.
Och ingen som vill.

Om inte någon vore.
Vore ingen något heller.

1788. Tjugoförsta

Högtidsdagen

Kom och gick.
I dunkel.

Kandelabrarna.
Förblev.
Otända.

Rosorna.
Inte ens påtänkta.

Jubileum.

Firade.
Någon annan.

Det ante mig.

1786.Tredje gången!

Trejde gången.
Två gånger på Kimo Bruk.
Första gången i Sverige.

Hålls NM i smide.

Teamwork.
Är aktivt nu.
Över gränserna.

Det bästa av de bästa.
Smedjebacken -nästa veckoslut.

Allt,
för den goda saken!

Järnet.
Är varmt.