Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
tisdag 2 september 2008
1758. Tack för alla vackra hälsningar!
TACK,
säger jag till Er alla.
För alla vänliga ord och hälsningar.
Ja, jag är mycket glad.
Det ska bli en sann utmaning.
Och det gillar jag.
Långsiktiga mål.
Att knäcka.
Ett efter ett.
LIvet är ett härligt Puzzle!
1757. Höstkok?
Det sjuder.
Sa någon.
I vissa grytor.
Det är bra det.
Fler "kräklor" behövs.
Kanske också många fler.
Grytor.
Integration är viktiga saker.
Mycket viktiga!
Lekplatser, sykurser, språkbad.
Mångkultur är vackert.
Rikt.
De som sjuder
av ilska eller okunskap.
Behöver verkligen ett hett bad!
Vedpinnar finns det gott om!
Många pinnar små..
Låt oss bära VED.
Och hämta mera VATTEN!
1756. Språnget
Höst.
Betyder aktivitet.
Arbetsglädje.
Ro för själen.
Målsättningar.
Fritidsproblem
-blir det inga.
Arbiskurser.
Anmälda..
Finsk konversation
Ryska för nybörjare
Keramik
Friskt vågat.
Alltid något vunnet.
1755. Ljust
Förunderligt.
Arkitekturen.
Effekterna.
Att vakna.
Eller att somna.
Och att allra först
eller sist..
av allting..
se himlen.
Månljus.
Stjärnor.
Gryning.
Varje morgon
Varje kväll
Regn eller sol.
Just var den rosa.
Nu är den ljusblå.
Regndroppar
möter mig idag.
De strilar lätta,
över kupolerna.
Jorden svänger sig.
Mot ljuset..
Så ock
bubblorna
periskopet
måndag 1 september 2008
1754. Samtal
Idag önskar jag mig.
Samtal.
Bortom gränserna.
Allvarsord.
Och tankar.
Utbyteserfarenheter.
Kan man kanske säga.
Men det är för sent.
Oåterkalleligt.
För sent.
Hoppas ni hör mig.
Ändå.
Ibland.
Far.
Farmor.
Mormor.
Morfar,
som jag aldrig sett.
Mina rötter.
Där borta.
Långt bakom nuet..
Frågorna.
Monologen.
Som handlar om livet.
Insikterna.
Djupet.
Det viktiga.
1753. Myntets sidor
Vissa dagar.
Visar myntet sig.
Från alla sidor.
Krona.
Klave.
Bränner gör det inte.
Inte numera.
1752. Stenansikten
Ibland,
möter man dem.
Stenansiktena.
Som inte visar.
Känslor.
Färg.
Åsikt.
Stenansikterna.
Som rider.
Eller glider fram.
På andras insatser.
Utan att bry sig.
Ibland undrar jag.
Hur de lyckas.
Hålla sig.
Fast.
Naglade.
Vid bytet.
Med kalla små ögon.
Och slappa handslag.
Stenansikten.
Lever på makten.
Som vampyrer gör på blod.
Nöjda
att gå i skuggan.
Men tätt bakom solen.
Undrar vad solen har för utbyte?
Symbios?
Verkligen..??
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)