1703. Klaga inte

Det säger jag bara.
Klaga inte på vädret.

I Jeppis regnar det.
Liksom i Årvas.

I Åbo lyser solen.
Liksom i Lappfjärd.

Allt enligt vittnesmål.
På vägen.

Här i arbetsdryga nonsemestervärlden,
är det gruvligt skönt.
Med regn.

Så man får vila.

Gräsklipparn.
Gräftan.
Vattenkannan.

Vi ska låta det växa nu.
Tids nog.
På Torsdag.

Hinner vi.
Dra fram.
Den gamla klipparen.

Då har vi glömt skyarna.
Av idag.

1702. Ängsblommor

Såå vackra.
Ängsblommorna.

Idag fick jag en fin bukett.

Rödklöver.
Blåklockor.
Prästkragar.

Ljuvliga sommar!

1701. Lyckans ögonblick

Att vakna,
i den skönaste av sängar.
Höra asparna "prata" i vinden.

Ha en hel dag
framför sig.
Full av möjligheter.

1700. Lycka

Lyckan,
finns endast i nuets ögonblick.
Eller klara fina minnen.
Över upplevda
förgångna sådana stunder.

Lycka är en känsla.

Stunder.
Då livet andas.
Och dialogen aktivt pågår.
Reflexioner.

Mellan liv.
Och död.

1699. Semesterfinland

Fylld på bilar.
Med full tank.

Är vägarna.
I semesterns Finland.

Också havet.
Är fylld på ufon.
Av all världen sort.

Förutom segel.
Hann jag se ett verkligt UFO.
Jerseyregistrerad flytfarkost.
I MAMMUTstorlek.

Och många minnen,
virvlade förbi.

En fender.
Tappade jag i.
Men en jämlike.
Fiskade upp den.

Klippor.
Röda hällar.
Finland är fylld av sånt vackert.
Stenar.

Små mariga tallar och björkar.
Enbuskar i tusen varianter.

Barn på bryggor.
Barkbåtar med segel.
Fiskefänge. Utan fångst.
Doften av kaffe från kajutor.
Soluppgångar.
Solnedgångar.
Bastulavar.

Njutsamma ögonblick.
Sådana som inget kostar.

Livet.
Ett virrvarr.
Av knopar och knutar.

Dig och mig.
Och alla andra.

1698. Revade segel

Tack Vännen,
för att du lärde mig.

Att Njuta av revade segel.
Och focken uppe.
Segla "Psalmbok".

Lärospån.
Många dagars segling.
Nästan hundra sjömil.

Det tackar jag för.

Trots skyddande cremer.
Är kinderna rödbruna.
Av vind.
Av våg.

Batterierna är laddade.

Bastun gjorde gott.
Åt småtrötta muskler.

Tack Min Vän.

1697. Två dagar till

Två sträckor till.
På havets vågor.

Sen blir det att vila.
Hökögat.
Pricksökarblicken.

Ett år eller två.
Eller så.

Idag,
blir det vindar.
Och mulet.
Och solsken.
Perfekt.
För en tur.
Till Själö.

Ön,
med unik historia.

Där leprasjuka bodde.
Tvångsisolerade från Finlands folk.
Tills de dog.

Bräderna,
hade de med sig.
Till kistan.

Själö,
blev också ödet,
för många kvinnor,
som mådde dåligt..

Själö,
en fläck,
i vårdens historia..

Synen,
på detta,
att ha känslor..