1700. Lycka

Lyckan,
finns endast i nuets ögonblick.
Eller klara fina minnen.
Över upplevda
förgångna sådana stunder.

Lycka är en känsla.

Stunder.
Då livet andas.
Och dialogen aktivt pågår.
Reflexioner.

Mellan liv.
Och död.

1699. Semesterfinland

Fylld på bilar.
Med full tank.

Är vägarna.
I semesterns Finland.

Också havet.
Är fylld på ufon.
Av all världen sort.

Förutom segel.
Hann jag se ett verkligt UFO.
Jerseyregistrerad flytfarkost.
I MAMMUTstorlek.

Och många minnen,
virvlade förbi.

En fender.
Tappade jag i.
Men en jämlike.
Fiskade upp den.

Klippor.
Röda hällar.
Finland är fylld av sånt vackert.
Stenar.

Små mariga tallar och björkar.
Enbuskar i tusen varianter.

Barn på bryggor.
Barkbåtar med segel.
Fiskefänge. Utan fångst.
Doften av kaffe från kajutor.
Soluppgångar.
Solnedgångar.
Bastulavar.

Njutsamma ögonblick.
Sådana som inget kostar.

Livet.
Ett virrvarr.
Av knopar och knutar.

Dig och mig.
Och alla andra.

1698. Revade segel

Tack Vännen,
för att du lärde mig.

Att Njuta av revade segel.
Och focken uppe.
Segla "Psalmbok".

Lärospån.
Många dagars segling.
Nästan hundra sjömil.

Det tackar jag för.

Trots skyddande cremer.
Är kinderna rödbruna.
Av vind.
Av våg.

Batterierna är laddade.

Bastun gjorde gott.
Åt småtrötta muskler.

Tack Min Vän.

1697. Två dagar till

Två sträckor till.
På havets vågor.

Sen blir det att vila.
Hökögat.
Pricksökarblicken.

Ett år eller två.
Eller så.

Idag,
blir det vindar.
Och mulet.
Och solsken.
Perfekt.
För en tur.
Till Själö.

Ön,
med unik historia.

Där leprasjuka bodde.
Tvångsisolerade från Finlands folk.
Tills de dog.

Bräderna,
hade de med sig.
Till kistan.

Själö,
blev också ödet,
för många kvinnor,
som mådde dåligt..

Själö,
en fläck,
i vårdens historia..

Synen,
på detta,
att ha känslor..

1696. Värdegrunder III c

På kontinenten..

En gång i tiden..

Fanns tre, kanske fyra slags folk.

I. Nomaderna, stäppens folk..
som rörde sig alltjämt..
Från en värld till en annan.
Där inget var beständigt.
Inte ens tillgången på mat.
Eller utsikter.
Upptäckarna..
Som jämt var på väg.
Från ett, till något annat nytt.
Konsumtionens folk.

II. Skogsmännen,
som bodde i sin koja.
Som plockade det torra riset,
till dagens och morgondagens eldar.
Och fick lov,
att hålla regler,
för ordningen,
skötseln runt sig.
Odlingen kom ur deras världar.
Svedjeodling.
Samla in, för kalla vintrar.
Producenterna..

III. Havsnära folket,
som rörde sig på vattnet,
Som började köpslå.
Om varor och tjänster..
Om saltet, och fisken,
Endel blev sjörövare..
Andra fiskade för brödet.
En tredje rörde sig långt,
över världar.
Handelsmännen.

Sa en filosof,
till mig en gång.
Då, när grannfolket,
blev självständiga.

På detta kan man fundera.
Ibland.

I viss mån.
Bär orden,
en stor sanning.

1695. forts reflexion III.. b)

Värdegrund II.

Båtliv.

Ett liv, på liten yta.
Många regler.
Ett eget slags frihet.
Nästan som på burk.

Små behärskade rörelser.
Betraktarens öga.

Det man för över till barnen.
Är förmodligen sättet att se.
På värld och vatten.

Att leva,
ett slags fullt ut,
åt ena hållet..

Mitt på sjön.
Och regelverket.

Hoppen,
de studsiga och fullödiga..

får man spara,
tills man äntrar en brygga.

Vågar man påstå.. eller inte..

Att värdegrunden
för de traditionella könsrollerna..
Hamnat nästan
som på grund..

1694. forts reflexion III..a)

Värdegrund I.

Villaliv..

Byggt för små "jordiska äventyr"..
För både vuxna och barn..
På ganska lika villkor..

Naturnära.
Träd och fast mark under fötterna.
Till synes, ganska oändligt mycket.
Att hoppa runt på.

Egentligen - väldigt mycket för barnens världar..
Ganska fritt tänkade och görande.
Oberoende.

Bad och bollar, egna vrår och världar..
Gräs, jord, växter..
Vatten, bryggor, fiskar..

Lika villkor.
För alla.

Generellt.

Kan man säga.
Eller hur?