7865. Med livserfarenhet..och år emellan

                                                                                                                                          

7864. Vårfröerna anlände - direkt i postlådan

Jag har beställt fröpåsar nu.

Och fått dem.

Direkt i postlådan!

Av olika fina och vanliga sorter.

Både perenner och sommarsländor.

I år köpte jag fröna på Huutonet.

Finskt odlade och frösatta..

från vanliga sommarbänksodlare,

såna som jag själv.

Hemlärda entusiaster,

som bara njuter av blomstren.

Allt från Chili till blåklockor..

Allt anlände 
i små pappersvikta skapelser.
Från alla leverantörerna (3st !)

Och med bifogade såinstruktioner.
Och goda råd.
Kul!

Det ska bli en fröjd 

men också ett annat äventyr,

att i år, sätta allt i jorden.

I mars eller april senast..

Sen ska vi se..

Om de 30 sorterna orkar.

Till slutet..

Till den blommande skruden,

och frösättningen.

Försöka duger.

Och dagen till ära,
har jag köpt mig,
en rosa tulpanbukett!!


Blommor i januari.
Är också en fröjd.

7863. Julen varar

Julen varar inte till påska.

Här varar den till 16 januari.

About.

Idag är det sista dagen.

Som jag sitter och tittar på ljusen.

På det röda.

Tomtarna, färgerna.

De gamla träljustakarna.

Halmhjärtanen.

Änglar och tomtar,
som gjordes av små händer,
för ca 30 år sedan eller mer.
Minnesvärda pysselstunder.
Som pryder mina fruktfat.

Trevliga minnen, 
där röster ekar 
i årsringarna katakomber.

Betraktar barren,

som sakteliga söker mattan.

Så gick den i år.

Förbi, utan större händelser.
Helgen var kort.
Jag var trött.
Ända in i själen.


Soffan och tv:n och bastun.
Blev små oaser
där kroppen och hjärnan 
fick litet lagom förströelse.

Stunder av för mycket choklad.

Jo, vi tog paus vissa stunder.

Från LCHF.

Och onekligen,

mina fettceller tog emot,

med öppna membran!
Men jul är jul,
om man nu ska vara här i vintern då.
- jag betvivlar ibland.

Fast jag gillar röda dukar och ljus,
och äkta gran och inlagd strömming.

Tro, hopp och kärlek.

Symbolerna jag lärt mig här.

Än lyser de mot de vita drivorna.
Hela dagarna.

Brasan sprakar idag.

Och jag ska snart tänka på,

att leva sunt och rent.

Och allt det där.

Tänka goda tankar.
Försöka bli en bra människa.
Ägna mig åt kreativitet.
Och söka tystnad.
När jag kan.

Jag tror bestämt,

att vi ska göra som vintern.

Ta vita månader.

Men först ska julen få andas,

de allra sista dofterna.

Smakerna.

Knut var i går.

Idag är idag.

Jag tror bestämt, 

det är snart dags,

för en Runebergstårta.

7862. Revydags i Kokkola

Kvällen har tillbringats på en bänkrad.

Och det var vissa stunder,

som var verkligt trevliga.

Karlebyrevyn, hade premiär.

Grekiska inslagen var superba.

Hela revyn - kunde ha byggt upp på det.

Dekoren var också magnifik.

Smart.

Susanne, oravaisflickan, 

som blev Kokkolabo

gjorde som vanligt blev det 
en superbra revyinsats.

Jag märkte att jag log,

väldigt ofta!
Skrattade högt över ljud ibland.

Revydags.

Nästa blir Terjärv!

7861. Galna körkortsinnehavare

På eftermiddagen blev jag heligt förbannad.

Idag borde polisen ha haft kontroller.

Verkligen.

Kört med i trafiken och engagerat sig.

I fartdårarna som tog otroliga omkörningar,

i backar och med hög fart mellan köer från båda håll.

Jag säger inget elakt,

om dem - de normala förarna,
som tog det försiktigt och ändå hamnade i diket.

För det var verkligen eländigt före..

och fast farten gick i ca 60,

var det svårt att hålla sig på vägen.

Men jag blir galet ilsken,

på dem som tror de är odödliga

och kör 100 i timmen, 

och riskerar så många andra.

Man kan undra 
om de är stinna på något sätt.

Testosteronstinna?

eller nåt.

Livsfarliga i vart fall.

Främst för medtrafikanter.

7860. Bra liv och leverne med LCHF

Visst förstår jag misstänksamheten,

de kritiska rösterna.

LCHF, är för många en stor kosväng.

Men inte för alla.

För en del går det mycket lätt och känns rätt.

Ännu mera förstår jag, och vill jag och väljer

att äta så sant som det känns rätt.

Med både förstånd och känsla.

Upplevd kvalitet.

Att lämna tomma onödiga, 

kanske till och med halvgiftiga kolhydrater 

känns viktigt och helt rätt.

Känns bra i livet och levernet.

Bra i känslan och resultatet.

Trevligt att vara pigg på kvällarna

och orka göra små projekt och leva och uppleva.

Att göra är bättre många gånger,

än att prata och prata och lova tunt.

Bort med sockret, onödiga mjölet och ris och pasta.

In med nyttigare kolhydrater.

Helst sådana med mer mineraler.

Vitaminer och spårämnen.

Grönsaker i mängder.

Mjölkprodukter som förr inte rymts in

är nu en självklarhet.

Grädde, smör och fet yoghurt.

Jag hör till dem som unnar mig.

Fler kolhydrater än de rentrogna.

Ett par äkta grova rågisar på morgonen.

Med ägg, ost och skinka.

Så orkar man länge och mycket.

Man behöver faktiskt inget socker.

Inget vetemjöl eller potatismjöl,

inget tomt vitt ris heller.

Och inga vetemjölspastor.

Livet går bra ändå.

Och håller man sig, som "Linus på linjen"

så mår man faktiskt - riktigt bra.

Och debatten svallar, 

medan man vågar välja bort det onödiga.

Konserveringsmedlen,

kemikalierna,

halvfabrikaten.

Stora steg är vunna.

Säga vad de vill, de som vill.

En god och kvalitativ debatt,

som väljer bort skräpet.

Och ger oss chansen att se det sunda.

Också i rörelse och friluftsliv.

Enzymernas förståelse

och kvalitetens öppna uppenbarelser:-)

Vi är, vi lever och vi väljer.

Alla på sin kvist.

Så det så.

7859. Drömmar om keramikugnar