7486. Stensättaren blev klar

Senkvällen bjöd på svalka.
och jag blev klar.
Så gott som.

Med sten och cement.

Återstår bara en säck gjutcement till,
som ska fixas i alla låga skrymslen.
De som behöver en omgång till.

Dvs en timmes jobb återstår.
Tänka sig.
Det BLEV klart.

Sommarens utmaning,
Att göra tomten lättskött.

Glad är jag att kroppen orkade.
Och över hjälpen jag fick
med bärandet.och lyftandet..

Imorgon sätter vi ner
de tunga stora rännstenarna
De som tar emot takrännornas vattenflöden.

Sen tror jag det är dags för någon slags fest.
Ett kalas av något slag.

Att fira att det blev gjort.
Till sist.

7485. Tillställt

I morgon,
hade jag tänkt.

Om de så regnar
eller skiner sol.

Då ska de allra sista,
cementplattorna fixas.
Och en slags ränndal.

Idag har jag hämtat hem
Mer makadamm.
Sommarens 1500 kg är faktiskt där nu.
Några spadtag till behövdes.
Givetvis.
(20 kg kostar ca 30 cent!)

Och mer gatsten.
Och ännu tre säckar gjutcement.

Allt är tillställt.
Förmiddagen är spikad.

Ser fram emot att fira "färdigt"..
Med en stor portion glass
och många jordgubbar!

Sen är det jordhögarnas tur.
Men det får bli - en annan dag.

För däremellan kommer vedlass.

Sommarprojektet,
- att fixa gårdens "lättskötthet".
Är snart klart.

7484. Jordgubbsdagarna tar slut

Plötsligt,
sinar jordgubbs-ådran.
Från över 20 kg ( = 40 liter) till några liter.

Så tyvärr, mina vänner.

Nu plockar jag resten åt mig själv.
Små söta gubbar.
Dom gillar jag mest.

Men de är dryga att plocka.
Och dom gömmer sig bra:-)

Minst lika drygt
som att plocka 20 kg av de större.

7483. Speglar tiden

Jakobs Dagar,
har börjat.

Man ser att folk har väntat.
Nu cyklar alla runt och kollar.
Träffar och pratar.

Idag var det storloppis
i solgasset.
Och ikväll hårdrockskväll.
För de som diggar.

Medan jag mediterade
över ljudvågorna.
Som rullar runt sen,
i etervärlden.

Undrar vad de åstadkommer?
En fjärils vingslag är det ju rakt inte.
Mer en orkan i en metalltunnel..

Inte Mozart precis.
Inte helande heller kanske.
Om man inte är fylld av något "annat".
Som ska ut med "tryck".
Det "andra" må vara ganska besvärligt.
Tja, så verkar det och låter det.

"Det gör ont när knoppar brister",
så var det 'Boije sa.

Kanske det speglas i musiken.
Vårknoppar.. s
om inget vet ännu om blommen.
Eller doften..

Och jag, njöt mest av naturens spegelglans.
Invigde sommaren på allvar.
I sandgrävarnas bassänger.

Jo, jag har vänt blad nu.
Och blickar framåt.

Allt har sin tid.

7482. Glömmer Aldrig

Det gäller
att vara generös.
Nästan intill dumhet.
För att orka och för att gå vidare.

När man blir lurad,
och manipulerad och utnyttjad,
Då finns ingen återvändo.

Vissa får aldrig nog.
För idag gör Gud inte mera jord.
Inte här.
Inga fler stränder heller.

Hänt är hänt.
Tiden läker inga sår.
Den bara täcker över pulserande djupet.

Det finns inget förlåt.
Det finns inget förbarmande.

Nej, till det är intellektet för skärpt.
Fast hjärtat är generöst.

Som barn vi alla är,
tar man det för kärlek.
Sveken känns som knivhugg.

Det som återstår är..
att allt mellan livets skeden..
Är insikten om - allas ofullkomlighet.

Snikenhet.
Äregirighet.
Högmod.
Enfald.
Okunskap.

Man lutar sig bakåt,
och betraktar årens, livets scenarier
händelserna som uppstår.

Studerar hur en del rentvår sig.
Och förtränger sin egen skuld.
Och sin oförmåga till kommunikation.

Ibland smärtar det mera.
Ibland glömmer man sveken.

Man får se det snedvridna.
Känna sorgen och bearbeta den.
Inse att man inte kan lita på någon.
Inte ens på de egna.

Det är lärdomen.

Vi har sett det förr.
I arbetslivet och på trappstegen.
Politiker
och det lilla nätverket..
tbehövde tvätta sig i ljusskenet.
Till varje pris.

Allt kan ske under solen.
Flera gånger.

I ensamhet upplevs alltid sveken.

För att orka leva
får man vända näsan åt ett annat håll.
Och bygga andra mål.
Små projekt som ger nya tankar.

Och odla nya relationer
och en egen liten trädgård.

Inse.
Att inget är beständigt.
Inte egendom heller.

Händelserna,
blir som oåterkalleliga rekyler.

Nuet,
ger oss skratt,
men också tunga tårar.

Vi lär hela tiden.
Nya nyanser.

Läkt hud,
är känslig.

7481. Bisittare

Snart har vi avslutat
bi-odlarkursen.

Och för "bisittare",
var det intressant att se,
hur man slungar honung
ur vaxkakor.

Och hur bina vaxat in den.
Ren fin honung.

Kustens biodlare hade träff.
Och för oss nybörjare,
visade man arbetsmoment.

Och jag såg en bi-paviljong.
En riktigt vacker en.

Alla bin bor inte i kupor under bar himmel.
En del, har riktiga skyddstak
och skyddsväggar.
som i en småstad.
Och då heter det paviljonger.
Alla har egna hus och drottningar.
Samhällen.

Bin är mycket intressanta.
Hela processen.
Bara så ni vet.

Ett intellektuellt arbete.

7480. Skönheten i nuet

Halva sommaren har gått nu,
här i gröna lappland,
Mycket tid går åt
till att ordna välkomnandet.
Pyssla sommarens vara.

Varje vår
städa upp, räfsa, planteringar
och något nytt projekt.
Sen mitt i allt,
är det sensommar.
Och plötsligt sen
börjar allt vara över.

Idag ska jag njuta.
Kaffet på verandan.
Tidningen.

Och mot kvällen
blir det jordgubbsplockning.
I morgon är en annan dag.

Solen skiner.
Blomningen är i full gång.
Låt oss stanna upp,
och bara betrakta
skönheten.