2144. Storstädning

Tågresan
blev en skön arbetsstund.
Hela 6 timmar.

Nu ligger dokumenten
radade, sorterade.
Storstädade.

Biblioteket..
Med gula kappsäckarna.
Blev redigt och överskådligt.

Ett helt års arbete.
Med strukturer.

Processer,
som lever i mitt huvud.
Länge efter avslutningen.

Varje projekt
är en skola.

En examen
i nytänkande.

Kunskap,
som inte är tung att bära.

Man kan ju fundera,
hur bra Stora Datorn
skulle bli
av en tågresa
fram och tillbaka,
till Helsingfors:-))

2143. Ljud

Lyssnat
Och försökt lära mig.

Ljud och frekvenser.
Vågor som rör sig.
Och har sig.

Kan fördröjas och riktas.

I kablar och mic'ar..

Fascinerande kunskaper.
Ska återkomma i temat.

2142. Hej Vitamin

Hej Du.

Jo - det går bra!
Vi har svängt blad ännu en gång

Ännu ett nytt ark, har börjat fyllas.
Med ord, samverkan och idéer.

Men vi tittar ännu litet bakåt.
På arket innan.
Då och då.

För avstamp och punkt.

Kanske krävs det mognad.
För att svänga sida.
Med glädje.

Nyfikenhet.

Konsten,
här i nuet.
Är måhända det,
att släppa då'et.

Att inte se för långt fram.
Och inte sätta för stor prestige.

Men låta nuet, bli kvalitet.
Valda stunder.
Av ärliga försök.

Att göra sitt bästa.
Är Gott Nog.

Ärlighet.

Fulla rika sekunder.
Av mål.

Meningsfullhet.

2141. Packning - också på cykeln.

Vissa dagar.
Blir liksom - andra dagar.
Ad hoc -med flexibelt innehåll.

Gårdagens senkväll,
bjöd på iskall tur.
Trots värme i sitsen.

Och i morse kom svaret.
En dyr packning.

Cylinderpackningen.

Bussen
får nu bli reservaposteln.

Även om en cykeltur,
kunde vara nog
så hälsosam.

Trots arla morgonkylan.
Om man bara orkade.
Med packningen.

Njutsam i sakta fart.
Över de alla 7.

Broarna.

2140. Att vara

Och kom ihåg.
Att vara.
Finnas till.
Tänka.
Tala.

Är inte
att stå med mössan i hand.
Och vara blyg.

Att vara.
Är att vara människa.
Med allt vad det är.

Enzymer och hormoner.
Och ett och annat virus.

De styr världen.

Tro inte annat!

För då lurar du dig.

- Ibland.
Ibland hjälper litet Aspirin:-)

2139. Laidasta lämpöön

Värmen,
smälte snön.

November är här igen.
Full av överraskningar.

Is på morgonrutan.
Slask på kvällen.

Stora snöflingor
mitt i alltihopa.

Vitt och svart.
Ljust och mörkt.

Livets drama.

Och idag,
pajade värmen i bilen.

På väg hem.
De långa 200 km:na till ända.

Dagen blev fylld.
Av massor.

Laidasta Laitaan.

Kvällsnatten.
Blev efter mycket om.
Och mycket men.
.
En skön het bastu.

Vitt och brett.
Och viktigt.

2138. Två eller tre

Om Gud vill.
Och några till.

Då är vi iland.

Projektet är på slutrakan.
Nationellt genomfört.
Och lokalt.

Dialoger.
Tankar.
Strävan.
Upplysning.
Belysning.
Fortbildning.
Profilering.
Listan blir lång.
Den är inte slut än.
På långt när.

Och idag gjorde jag,
något helt otroligt..

En ny, gammal budget.

Omstrukturering,
av några poster.
Realiteter.

Och så ska livet återvända.
Sakteliga.
Om allt går vägen.

Tre veckor.
Och så blir underverket sant.
Äntligen.

Lediga kvällar.
VAD gör man då.
Tittar i en tidning?
Eller ligger framför Tv:n?
Bakar bröd och kakor..
Kanske det.

Lagom till pyntet.
Hyacintdoften.
Pepparkaksbaket.

Ja, man måste ju sätta mål.

Nya fräscha.
När de gamla är överstökade.

Jo, jag har lärt mig.
Verklighetens kranka blekhet.
Motivation - och manipulation..
Vilja - och ovilja.

Massor.

Det är en gåva.
Få förunnat.

Kanske är det så..
Att har man inga problem
så skapar man dem.

Om inte annat
så genom att ta ansvar.

Men så länge man har litet problem.
Så håller man sig ung.

Säger de som vet.

Det grå utan mossa.
Är att föredra..

Om man får välja.
Sa hon som glömde glasögonen
på skalpen.