2139. Laidasta lämpöön

Värmen,
smälte snön.

November är här igen.
Full av överraskningar.

Is på morgonrutan.
Slask på kvällen.

Stora snöflingor
mitt i alltihopa.

Vitt och svart.
Ljust och mörkt.

Livets drama.

Och idag,
pajade värmen i bilen.

På väg hem.
De långa 200 km:na till ända.

Dagen blev fylld.
Av massor.

Laidasta Laitaan.

Kvällsnatten.
Blev efter mycket om.
Och mycket men.
.
En skön het bastu.

Vitt och brett.
Och viktigt.

2138. Två eller tre

Om Gud vill.
Och några till.

Då är vi iland.

Projektet är på slutrakan.
Nationellt genomfört.
Och lokalt.

Dialoger.
Tankar.
Strävan.
Upplysning.
Belysning.
Fortbildning.
Profilering.
Listan blir lång.
Den är inte slut än.
På långt när.

Och idag gjorde jag,
något helt otroligt..

En ny, gammal budget.

Omstrukturering,
av några poster.
Realiteter.

Och så ska livet återvända.
Sakteliga.
Om allt går vägen.

Tre veckor.
Och så blir underverket sant.
Äntligen.

Lediga kvällar.
VAD gör man då.
Tittar i en tidning?
Eller ligger framför Tv:n?
Bakar bröd och kakor..
Kanske det.

Lagom till pyntet.
Hyacintdoften.
Pepparkaksbaket.

Ja, man måste ju sätta mål.

Nya fräscha.
När de gamla är överstökade.

Jo, jag har lärt mig.
Verklighetens kranka blekhet.
Motivation - och manipulation..
Vilja - och ovilja.

Massor.

Det är en gåva.
Få förunnat.

Kanske är det så..
Att har man inga problem
så skapar man dem.

Om inte annat
så genom att ta ansvar.

Men så länge man har litet problem.
Så håller man sig ung.

Säger de som vet.

Det grå utan mossa.
Är att föredra..

Om man får välja.
Sa hon som glömde glasögonen
på skalpen.

2137. Novemberfest

Ärligt talat.

Jag gillar novemberfester.

Som tar död på mörkret.
Som lyfter glädjen och samvaron
Som för vänner närmare varandra.

Och det är före julen.
Före alla andra fester.
Vilket gör detdär extra.

Det man minns och vill.

Inget kommer av sig själv.
Litet får man bjuda till.
Själv.

Litet mat, litet vin, och mycket ljus.
Så hålls novembermörket i styr.

Har ni märkt..
Det snöar nu..

Äntligen.
På riktigt.

2136.Experimentet

Experimentet,
tycks ha förlöpt helt bra.

Papaya enzymerna på nöten.
Ska utmana läckergommarna.

Åtminstone provstekningen
gav metoden godkänt.

Men återstår ju,
att se om alla bitarna.

Blivit möra.

Om det vet bara gästerna.
Och deras tuggmotstånd..

Två mogna papayor,
mosade i mixer,
för mörningsproceduren.
Alla biffarna i en stor påse.
Förslutbar.

Med mixgodiset.

Och en god vila.
I x antal dagar.

Resultatet
vet jag först i morgon
kl 19.30.

2135. Vernissagekväll:)

Fynden

Passar inte så bra.
Inte på alla väggarna.

Så vernissagen,
som somliga väntar på.

Blir säkert inte
någon höjdare.

Jag skulle behöva
ett stort stormigt hav.

I många färger.

Men jag lovar.
Det kommer.

För nu är det tänkt.
Och sagt.

Allt man önskar
tenderar att bli sant.

2134. Stora synder

Man får fråga sig.
Vilket kan vara värre..

Att öppna stift
med en fruktkniv.

Eller glömma vattenringar
på bordsskivan.

I båda fallen blir något förevigt.
Förstört.

Knivens egg.
Bordets yta.

Du är inte ofelbar.
Och inte jag heller.

Och Ni,
undrar säkert.
Vem av oss det var.

Nej,
Det förtäljer inte.
Historien.

Inte denhär gången.

2133. Puzzel och Puzz

Härligt.

Idag har många puzzelbitar
lagts på rad.

De bildar mönster.
Sammanhang.
Form.
Struktur.

Och människor.
Är så innerligt snälla.

Tack för all hjälp.
På vägen.

Man blir glad!

Jag kastar slängpuzzar!
På Er alla.

Mitt hjärta viftar.
Likt Sarah's svans:-)