Nyfiken upptäcktsresande. Mitt i livet. Också här, lägger jag puzzelbitar sedda ur ett vardagsperspektiv.. Reflexioner kring livets mer ödmjuka händelser och göromål. De stora saltomortalerna behöver inga ord för att märkas. - Det ligger mycket vackert fördolt i orden "att hugga ved och bära vatten".
Leta i den här bloggen
tisdag 22 juli 2008
1703. Klaga inte
Det säger jag bara.
Klaga inte på vädret.
I Jeppis regnar det.
Liksom i Årvas.
I Åbo lyser solen.
Liksom i Lappfjärd.
Allt enligt vittnesmål.
På vägen.
Här i arbetsdryga nonsemestervärlden,
är det gruvligt skönt.
Med regn.
Så man får vila.
Gräsklipparn.
Gräftan.
Vattenkannan.
Vi ska låta det växa nu.
Tids nog.
På Torsdag.
Hinner vi.
Dra fram.
Den gamla klipparen.
Då har vi glömt skyarna.
Av idag.
söndag 20 juli 2008
1702. Ängsblommor
Såå vackra.
Ängsblommorna.
Idag fick jag en fin bukett.
Rödklöver.
Blåklockor.
Prästkragar.
Ljuvliga sommar!
lördag 19 juli 2008
1701. Lyckans ögonblick
Att vakna,
i den skönaste av sängar.
Höra asparna "prata" i vinden.
Ha en hel dag
framför sig.
Full av möjligheter.
fredag 18 juli 2008
1700. Lycka
Lyckan,
finns endast i nuets ögonblick.
Eller klara fina minnen.
Över upplevda
förgångna sådana stunder.
Lycka är en känsla.
Stunder.
Då livet andas.
Och dialogen aktivt pågår.
Reflexioner.
Mellan liv.
Och död.
1699. Semesterfinland
Fylld på bilar.
Med full tank.
Är vägarna.
I semesterns Finland.
Också havet.
Är fylld på ufon.
Av all världen sort.
Förutom segel.
Hann jag se ett verkligt UFO.
Jerseyregistrerad flytfarkost.
I MAMMUTstorlek.
Och många minnen,
virvlade förbi.
En fender.
Tappade jag i.
Men en jämlike.
Fiskade upp den.
Klippor.
Röda hällar.
Finland är fylld av sånt vackert.
Stenar.
Små mariga tallar och björkar.
Enbuskar i tusen varianter.
Barn på bryggor.
Barkbåtar med segel.
Fiskefänge. Utan fångst.
Doften av kaffe från kajutor.
Soluppgångar.
Solnedgångar.
Bastulavar.
Njutsamma ögonblick.
Sådana som inget kostar.
Livet.
Ett virrvarr.
Av knopar och knutar.
Dig och mig.
Och alla andra.
1698. Revade segel
Tack Vännen,
för att du lärde mig.
Att Njuta av revade segel.
Och focken uppe.
Segla "Psalmbok".
Lärospån.
Många dagars segling.
Nästan hundra sjömil.
Det tackar jag för.
Trots skyddande cremer.
Är kinderna rödbruna.
Av vind.
Av våg.
Batterierna är laddade.
Bastun gjorde gott.
Åt småtrötta muskler.
Tack Min Vän.
Etiketter:
fock,
psalmbok,
revade segel,
sjömil
onsdag 16 juli 2008
1697. Två dagar till
Två sträckor till.
På havets vågor.
Sen blir det att vila.
Hökögat.
Pricksökarblicken.
Ett år eller två.
Eller så.
Idag,
blir det vindar.
Och mulet.
Och solsken.
Perfekt.
För en tur.
Till Själö.
Ön,
med unik historia.
Där leprasjuka bodde.
Tvångsisolerade från Finlands folk.
Tills de dog.
Bräderna,
hade de med sig.
Till kistan.
Själö,
blev också ödet,
för många kvinnor,
som mådde dåligt..
Själö,
en fläck,
i vårdens historia..
Synen,
på detta,
att ha känslor..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)